Aftonbladet – 25 oktober 1859, sida 3

Vattenledningsarbetena. Till Redaktionen af Aftonbladet. Såsom svar på den af hr —g författade replik emot den i Aftonbladet införda granskning af vat: tenledningsarbetena i Stockholm, anhåller K. att i möjligaste korthet få anföra följande. Magistraten uti Telje fiker åc. Betlman. 1:o Oupphörligen återkommande klagomål i tidningarne öfver samma sak af olika personer äro sällan ogrundade, och i detta fall kan hela hufvudstadens befolkning intyga deras befogenhet. 2:o Har K. icke sagt att grafvarne ej igonfyldes. Försvaret derföre är således obehöfligt. 3:o Att stenhögarne på Göthgatan icke minskades, utan tvärtom ökades, derigenom att mer upplades än som bortfördes, är ett faktum, som kan intygas af alla som passerat Göthgatan. 4:0 Det är ganska beskedligt att, då under 2 å 3 månaders tid icke allenast all passage hindrats på ena sidan af gatan, utan äfven flyttning varit omöj: lig från och till den sidan, kalla dylikt ett öfvergående. obehag. De flera -personer, som från trapporna och den smala gången nedfallit i de genom arbetsbefälets slummeraktighet, utan förstängning lemnade grafvarne, torde icke benämna saken så lindrigt. Det är för öfrigt en smula oförskämdt att påstå, det den, som bekostar en vattenledning skall vara skyldig att på köpet underkasta sig detta obehag, det vill säga riskera lif och lemmar, derföre att arbetet bedrifves på sätt här skett. . 5:0o Hr —g åberopar arbetsfolkets uppgifter. Detta är då ett alldeles nytt påfund att försvara en oefterrättlighet med deras intyg, som dertill gjort sig skyldiga. K. lyckönskar till detta argumenteringssätt, som hittills varit oerhördt i logiken. Det der Jutan särdeles knot gör dock till och med detta slags försvar ihåligt. : 6:o Talas om vattnets värmegrad vid pumpverket. Om denna värme är 41; och nedgår till —L1, så fryser vattnet ögonblickligt till hela sin massa, just under rörelse. Detta är ett fysiskt faktum. För öfrigt, med all aktning för hr Hawksleys auktoritet, äro Londons och Stockholms klimat något olika, och att vattnet ej fryser i rören i London, är icke något bevis att det ej skall frysa i Stockholm. 7:0 Det der beslutet om uppvärmningsapparaten är, besynnerligt nog, tillkommet efter införandet af K:s artikel; och K. skattar sig ganska lycklig att genom sin anmärkningslustar hafva förorsakat ett så helsosamt beslut. Skada är det likväl att detta beslut ej fattades före rörens nedläggande på Norrbro, emedan den abderitiska halmlindningen ieke bör hindra ångrörets och vattenrörens omedelbara beröring. Verkställigheten häraf torde emellertid icke hafva sig så lätt; men om det lyckas, blir det visserligen absolut omöjligt att vattnet kan frysa. Kanske till och med varmt tåvatten då kan erhållas gratis här på norr, åtminstone i Rydbergska hotellet, två trappor upp — och kanske också i kanslihuset. 8:0 Tit. —g säger att vattenrören i Stockholm nedläggas och sammanfogas enligt den metod, som blifvit följd och godkänd vid en mängd i utlandet verkställda, ännu större vattenledningar,. Om annars med metod menas sättet att verkställa en sak, så har —g till försvar af ett oförsvarligt beteende nedskrifvit en osanning. Det är bedröfligt att vara vårdslös, men ändå sämre att söka bemantla vårdslöshet med dylikt prat, och det är rent ut sagdt oförskämdt att vilja inpudra stadens invånare och dem, som bekosta arbetet, med det föregifvande, att man i utlandet går till väga såsom här skett. Nej, min herre! 1 utlandet har man först och främst vetat skaffa sig ändamålsenligt konstruerade rör med tillräckligt kitt och packrum, och icke såsom här konstruerat rören med knappa 1V, linie på hvar sida för 18 tums rör, och 3 linier, för 1 fots rör, som är alldeles för litet och ej tillåter någon säker tätning, emedan blyet, som insmältes, stelnar innan det hinner rinna omkring. Orsaken dertill är att, genom det obetydliga afståndet emellan mufien och röret, blymassan blir så tunn, att den genast afkyles genom de, särdeles nu, kalla jernrören, som beröfva blyet den för smältning nödiga värme. Derigenom uppstå håligheter och tomrum, isynnerhet längst in emot packningen. Hvar och en, som tviflar härpå, kan göra försök, och det vore önskligt att öfverstyrelsen för vattenledningen ville i sin närvaro låta upptaga några rörlängder, nedlagda före den 12 Oktober, för att öfvertyga sig att förnållandet är såsom insändaren uppgifver. För den händelse nya rör behöfras, erbjuder sig K.att meddela en rörkonstrukion, som med kortare muff medför absolut täthet och lättare sätt att verkställa den samt för mindre kostnad. Vidare gör man sig icke der skyldig till några af de fel insändaren påpekat, och som hr —g ej kunvat förneka. Man åberopar hr Hawksley. Har han gifvit så usla råd för utförandet, hvarpå K. storligen tviflar, har man gjort illa att följa dem; och har han gilfvit bättre råd, är det ändå sämre att ej hafva följt dem. Att K. icke egt synnerlig kännedom om planen för arbetet, lärer väl föga kunna räknas honom tilllast. enär man nu ser att direktionen haft temligen grundade anledningar att ej i förtid utställa denna sin bortbyting för mönstrande blickar. 9:0 Att en reservoir, som ligger 180 fot högre än det vatten, som skall afledas, kan afleda detta, lärer höra till hittills olösliga problemer i mekaniken, men om det lyckas, kan man visserligen påstå, att för Gud -och vattenledningsstyrelsen är ingenting omöjligt. 10:o Om hr —y händelsevis gjort sig redo för hvad en luftklocka är, och huru den verkar, så skall han möjligtvis b utt en luftklocka aldrig kan ; ventil eller afledare. i sin enfald verkligen antagit att vattnet skulle inpressas ensamt i rören, och kan aldrig tro, att hr Hawksley velat Stockholmsboerna så il a och rådt till att deri äfven skulle inpressas andra vätskor. Emellertid ser nu den stora allmänheten att dettalikväl är meningen. Hr —y har kallat de afrhr K. framlagda anmärkningar oriktiga och orättvisa. Nedanstående resume torde visa huru härmed förhåller sig. EK. har sagt, att rören ej nedläggas och tätas såsom sig bör, och att läckor måste uppstå. Detta påstående har —g ej kunnat eller ens försökt att bestrida, utan bott i allmänhet talat omkring K. har sagt, att halmlindningen tjente till intet; derpå har ingenting svarats. EK. har sagt att rören nedlagts för djupt; derpå har hr —g. svarat att det var nödvändigt till förekommande af vattnets frysning, men huru står detta tillsammans med förslaget att lägga dem blott en fot djupt på den kallaste trakten? K. har sagt. att vattnet skulle frysa i rören på Norrbro. Detta har medgifvits genom det sedermera väckta förslaget om ångrör invid vattenrören. K. har slutligen sagt, att om vattnet skulle inpressas direkte i rören, skulle detta kunna förstöra både pumpverk och rörledning.: Detta förhållande medgifves genom den föreslagna tillställningen att nyttja bassin och luftklocka som afledare! Vidare är det icke vanligt i utlandet, utan tvärtemot der godkända metoder att lägga rören baklänges eller med packningen emot den riktning vattnet har i ledningen. Det är Stockholms vattenledningsingeniörer som uteslutande hafva äran af denna uppfinning, troligen resultatet af ett flerårigt studium och tagen noggrann kännedom af en mängd vattenledningar i England och på Kontinenten. Slutligen ett par ord om K:s anmärkningslustar. Denna lusta, är på långt när ej så stor som hr —g. vill låta påskina, och detta bevisas bäst deraf att KR. hvarken förut talat om rörens dimensioner. med afseende på packrummet, ej heller om den lilla roliga historien med det nära Skanstull uppbygda huset, hvilket först grundlades och till. några skift upptan TR ARR An RR AR RA EN SA a EX FARSSARTR