Aftonbladet – 24 oktober 1859, sida 3

mot polisen, så resolverade ritten att detta icke finge ske, emedan, om också tillräcklig bevisning förebragtes och uppgifterna således vore sanna, sjelfva offentliggörandet af polisens fel i allt fall vore smädligt för densamma och straftvärdt. I dessa dagar skulle prinsen af Preussen möta ryske kejsaren i Breslau. — Från Wien är erkehertig Albrecht skickad att i Warschau sammanträfta med honom. SCHWEIZ. Fredsfördråget mellan Österrike och Frankrike undertecknades den 17 dennes i Zirich. Förbundsrådet har af österrikiska regeringen köpt dess tre örlogsfartyg på Lago Maggiore, jerite all dertill hörande krigsmateriel. Konung Leopold af Belgien, som bhfvit anmodad att vara skiljedomare mellan Österrike och Sardinien beträftande statslånefrågan, hade den 18 dennes anländt till Zärich, och man förmodade att dagen derpå det andra fredsinstrumentet skulle underteeknas. ITALIEN. ; Underrättelsen om att Frankrike och Österrike afslutat freden sinsemellan synes bekräfta, att Sardinien ej kunnat förmås att för sin del ingå på de dervid fastställda vilkor. På hvad sätt de båda stormakterna afslutat saken med Piemont var ännu ej bekant. Enligt ettiParis gängse rykte skulle Sardinien hafva afstått från hertigdömenas införlifvande med Piemont. hvaremot Österrike gått in på hertigens af Modena abdikation till förmån för hertigen af Parma, hvilken å sin sida skulle afträda en del af sitt område till det nya lombardiskpiemontesiska könungariket. Med dessa modifikationer skulle furstarnes restauration blifvit stipulerad uti fredsfördraget, med Piemonts bifall. Det är sannolikt att dylika förslag kunnat varit å bane, men att Sardinien skulle dertill lemnat sitt bifall visar si8 nu vara ogrundadt genom den afslutade separatfreden mellan de båda stormakterna. Icke ens frågan om den andel Sardinien skulle öfvertaga af Österrikes statsskuld hade kunnat af alla tre makterna afgöras. Österrikes förslag, att Holland måtte utnämnas till skiljedomare i denna fråga, har blifvit af Frankrike och Sardinien afslaget, på den grund, att Holland har ett stort intresse uti de österrikiska finansernas ställning. Man skall slutligen hafva kommit öfverens om konungens af Belgien utnämnande till skiljedomare. Denne hade äfven, enligt telegrafdepesch från Paris, förklarat sig beredd att emottaga detta förtroende, i anledning hvaraf ännu ett fredsfördrag skulle ratificeras i Zurich den 19 dennes samt komma att undertecknas af alla tre makterna. Sardinske ministern, general Dabormidas resa till Paris skall hafva till hufvudändamål atti vinna kejsar Napoleons bifall till insättandet: af ett regentskap för hertigdömena, tilldess den europeiska kongressen hunnit afgöra saken. Enligt underrättelser från Wien skall Österrike hafva gifvit sitt obetingade bifall till den I italienska frågans hänskjutande till en europeisk kongress, sedau Frankrike föreslagit, att äfven katolska makter af andra rangen, såsom Spanien, Portugal och Belgien, skullej! komma att deltaga uti densamma, hvarigenom majoritet skulle vinnas för åsigten om återställandet af påfvens verldsliga makt, och Österrike derigenom kunna hoppas, att en dylik kongress icke skulle gå in på någon kränkning. af de öfriga italienska furstarnes rättigheter. ; Konung Victor Emanuel hade den 15 dennes ankommit till Genua, der han blifvit särI. deles högtidligt och hjertligt emottagen. Ställningen uti mellersta Italien skildras såsom ganska betänklig. Uti Parma befarade. man högst betänkliga oroligheter i den händelse, att diktatorn Farini::kulle låta verkställa dödsstraffet på Anvitis mördare. : Uti legationerna skola Mazzinistiska agenter med framgång arbeta på armens revolutionerande. I De provisoriska regeringarne befinna sig uti stor penningeförlägenhet. I följd af dessa ganska betänkliga förhållanden yrkade det moderat frisinnade partiet, som fruktar lika mycket för furstarnes restauration som för republiken, med stor ifver på skyndsamt utnämnande af ett regentskap för de centralitalienska staterna, samt de större städernas besättande med sardinska trupper. Till regent önskade man prinsen af Carignan. Presidenten för nationalförsamlingen i Bologna, -Minghetti,.. hade afrest till Turin, för att på de centralitalienska; regeringarnes vägnar hos sardiouska regeringen anhållr I om denna åtgärds vidtagande. Konung Vic-tor Emanuel hade ansett nödigt att först inhemta kejsar Napoleons åsigt och råd, samt för detta ändamål vidtagit ofvannämnde åtgärc att sända general Dabomida till Paris. Befälbafvaren för de franska trupperna : Lombardiet, marskalz Vaillant, hade insänd: en berättelse rörande. sinnesstämningen, son låter mycket hotande. Generalen anser nödvändigt att besätta de förnämsta platserna mec fransk garnison. Parmas officiella tidning har oftentliggjor ett dekret af Farini, hvaruti stadens invånarc uppfordras, att inom 48 timmar aflemna sine vapen till kommendanten. Endast national: gardet får behålla sina vapen. Modenas och Parmas diktator, Farini, hadc gjort frågan om de båda hertigdömenas införlifvande med Sardinien till föremål för er cirkulärnot till sina diplomatiska agenter. vi de utländska hofven. Han förklarar derut hertigdömenas införlifvande med Piemont för en nödvändig följd af de gamla dynastierna: afsättande, emedan Parmas folks önskninga: äro enhälliga i detta hänseende. TURKIET. De makter, som deltagit uti Pariserfördraget med Porten, hade genom sina representanter i Konstantinopel till turkiska regeringen afgifvit en kollektivnot, hvaruti den närvarande förvaltningen i Turkiet skarpt klandras, samt den åsigt uttalas, att landet ej kan vinna lugn, förrän en förvaltning tillsäto Kr EE 0 RA RR RR VR