Garibaldi vistas för närvarande i Modena. Franske generalen Rousselot, som förut vårit anställd i storhertigens af Toscana tjenst, hade blifvit arresterad och insatt i häkte uti Florenz. Generalen blef dock snart åter frigifven och afreste till Paris. SPANIEN. Cortes hade bifallit det af regeringen väckta förslaget att uppbringa spanska armån till 100,000 man, samt tillika bemyndigat regeringen att i nödfall ytterligare föröka densamma med 60,000 man. Regeringen hade derefter utfärdat befallning, att den arme. som är ämnad att operera mot Marocko, skall uppbringas till 50 bataljoner. TURKIET. Till Konstantinopel hade på sednaste tiden ankommit 660 tscherkesser. En amerikansk fregatt hade uti Jaffa fordrat utlemnandet af gerningsmännen till ett för tre år sedan begånget mord. OSTINDIEN. Enligt sednaste underrättelser från Bombay har under sistl. Juni månad en blodig strid utkämpats på ett engelskt fartyg, som användes till fångtransporter. Fartyget, som har namnet Ararat, och hvars kapten heter Correya, hade just från Bombay ankommit till Singapur med en laddning straffångar och Ad skulle anträda återresan med 12 andra fångar om bord. Just då Ararat skulle gå till sjös. ankom engelska örlogsfartyget Esk till Singapur, medförande i släptåg två piratdschunker, som blifvit tagna i de kinesiska farvattnen. På Esk befunno sig 52 fångar, af hvilka 530 voro dömda till deportation, och kapten Correya åtog sig att öfverföra dessa till deras bestämmelseort. Den 19 Juni afseglade kapten Correya med de 50 piraterna samt 12 strafffångar från Singapur, hvarefter han i Penang ytterligare tog 12 fåhgar om bord, så att hela antalet fångar uppgick till 74. Till deras bevakning hade han att förfoga öfver 15 europeiska artillerister från Madras samt 8 sepoys af marinbataljonen, således 23 man, hvartill kom besättningen, som dock ej var större. än som behöfdes för fartygets manövrering. Ararat lemnade Penang den 25 på aftonen. Den 28 på morgenen var det stormigt väder, hvarföre kaptenen var uppe på däck. Han hade lagt sig ned akterut, för att njuta några minuters hvila, då han fick höra buller och skrik i fören. Piraterna och straffångarne hade brufit sig ut och mördat vakten. Kaptenen ilade ögonblickligen ned i kajutan efter revolver och satte sig till motvärn mot de till fartygets akter framstörtande brottslingarne. I början stod han alldeles ensam mot dem. men det dröjde dock ej länge, förrän bevakningsmanskapet hann hemta sina vapen och komma honom till bistånd. Han hade en svår kamp att-utstå med sin lilla skara mot de i antal så öfverlägsna brottslingarne, hvilka slungade mot dem alla föremål de kommo öfver. Striden var så förtviflad, att, så snart ett gevär blifvit afskjutet mot röfrarne, genast flera af dem rusade fram, för att söka bemäktiga sig det. Under striden rådde fullkomligt mörker. Mer än en gång lyckades det Ararats manskap att tända en lykta; men piraterna utsläckte den. alltid snart derefter; Det ickel minst anmärkningsvärda draget under denna förtviflade strid var att kaptenens fru stod lugnt bredvid honom samt laddade och räckte honom pistolerna. Hela tiden fortfor stormen; besättningen, som bestod af obeväpnade laskarer och spaniorer, hade flytt upp i masterna, och skeppet dref vind för våg. Efter en timmas het strid blefvo piraterna slutligen undanträngda till fören, och 28 af dem blefvo dels nedstötta med bajonetterna, dels skuffade i hafvet. Kapten Correya blef slutligen segrare. AMERIKA. Från Mexiko berättas, att general Alvarez förberedde sig att med 6000 man marschera mot hufvudstaden. Det liberala partiets trupper, under general Degollados anförande, hade blifvit slagna af general Woll, hvilken dock köpte denna seger med förlusten utaf en stor del af sin kår. Miramon hade återkallat till gällande kraft ett af Santa Ana år 1843 utfärdadt dekret, hvilket vid dödsstraff förbjuder främlingar att beväpnade beträda Mexikos område. Från Rio Janeiro berättas, att ett i staden utbredt rykte, enligt hvilket kejsaren af Brasilien, ämnade förmäla sin äldsta dotter, prinsessan Isabella, född 1846. med hennes kusin, hertigen af Oporto, Luiz Philippe, broder till konungen af Portugal, väckt en märkvärdig uppståndelse. Tanken, att åter råka i något slags politisk förbindelse med moderlandet, eller något slags tvång i följd af slägtförhållanden, är för brasilianarne alldeles outhärdlig. Sällan har derföre en sådan enstämmighet i en politisk öfvertygelse visat sig uti Brasilien och dess hufvudstad, som den manifestation, hvarmed man mottagit blotta ryktet om ett giftermål mellan en brasiliansk prinsessa och en portugisk prins. Uti deputeradekammaren hade en interpellation blifvit framställd till ministerpresidenten, huruvida det spridda ryktet vore sannt. Svaret blef att ryktet var ogrundadt. Emellertid fortfor pressen, som ej tycktes sätta fullt lit till ministerns svar, att med största liflighet yttra sig i frågan... Grundlagen ötverlemnar uteslutande åt kejsaren att bestämma öfver kronprinsessans giftermål, och pressen ansåg sig derföre förpligtad. att framställa de faror för Brasi Jiens sjelfständighet, som ett dylikt äktenskap kunde föranleda, nemligen Portugals framtida anspråk på Brasilien, i följd af genom giftermålet uppkomna slägtförbindelser med dess konungahus. fort oe Vv FO RA nat DA ft MV BR a KINA. Från Hongkong skrifves,-att amerikanska sändebudet, mr Ward, blifvit mycket väl emottagen på kinesiska regeringens vägnar och förd i största vänlighet till Peking för att erhålla ratifikation å vänskapstraktaten mellan Kina och Förenta Staterna. I denna artighet vill man se ett bevis på att kinesarne ej haft någon uppgjord plan att anfalla det O Mm DO MV 1 s mm