Aftonbladet – 21 oktober 1859, sida 2

u — Den förste innehafvaren af den nyaid lärostolen i nordiska språk vid Upsala univer-iY sitet, professor C. Säve, har i dag blifvit ie embetet inställd. Såsom ett intressant faktum ji, torde i samband härmed ur friherre v. Be-1öd skows i dessa dagar utkomna minnestal öfver is Svedenborg förtjena omnämnas, att inrättandet af en lärostol i svenska språket vid Upsalal? universitet redan för närmare halftannat sekel sedan föreslogs Carl XII af mannen med den ib a Vv n 1 vidsträckta framtidsblicken, jättesnillet Svedenborg. Si — Sekreteraren i kommunalkomitån, häradsI t höfdingen Möller, har under arbete en utförlig afhandlinpg rörande kommunallagstiftningen, såväl den inhemska som främmande länders. Första delen af detta arbete torde in-17 nan kort vara att i tryck förvänta, och den i, sednare delen är ämnad att utgifvas efter I1 Å S (6 t Å 5 B riksdagens slut. (P. T.) t Å — Uppgift till svenska läkaresällskapets pro tokoll, tisdagen den 18 Okt. 1859, rörande sjukligheten i hufvudstaden under förflutna veckan: Sjukligheten något ökad, dock ej betydlig. ANmännast hafva förekommit: frossor och diarreer; derväst: katarrer och reumatismer; mindre allmänt:i!v halsflusser, bröstinflammationer och gastriska febrar; hh spridda fall af: kikhosta, hjernkongestioner, rödsotiÅdc och koppor. På serafimerordenslasarettet: sjukantalet i-c för dagen 255, hvaraf 148 på afdelningen för invärtes j t sjuka; inkomne under veckan: reumatismer; lungin4 flammationer och frossor. På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 175, hvaraf 75 på afdelningen för: invärtes sjuka; inkomne under veckan: frossor och gastriska febrar. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 148, hvaraf 95 invärtes sjuka; inkomna i koppor sjuka 3, i kolera 2, På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 29; inkomne under veckan diarr6er. På Pro patria: friskt. På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för degen 145, hvaraf 123 från staden, 22 från länet. Bland de fattiga: diarr6er, frossor, katarrala och reumatiska sjukdomar, gastriska och nervösa febrar, bröstinflammationer, kikhosta, kKolerin, kolera, halsinflammation, ros och fyllerigalenskap. I fängelserna: diarr; frossor, gastrisk feber, lunginflammation och fyllerigalenskap. Under veckan insjuknade i kolera 16, döde 12. —— t r s 1 Tredje ärsväxtberättelsen. Från Kristianstads län, dat. den 17 Okt.: På sätt i årets föregående. berättelse blifvit omförmäldt, har väderleken i allmänhet icke varit särdeles gynsam under förlidne sommar, hvadan ej heller skörden utfallit så fördelaktigt som under andra förhållanden kunnat påräknas. Frånvaron af nederbörd under de tider, då jorden, för bringande af växtligheten till kraft, deraf var mest i behof, verkade ogynsamt å högländtare trakter och der jordmånen är af svagare art. Derföre har också skörden utfallit mycket olika i särskilta delar af länet. Med säkerhet kan ännu icke beräknas sädesafkastningen, enär den uttröskning, som hittills hunnit ske, icke är af stort omfång, men efter de uppgifter, som i detta hänseende erhållits från länets särskilta fögderier, de der äro högst olika, visar sig förhållandet vid medelberåkning sålunda: att vete lemnar 7:e å 8:e kornet, vinterråg 6:e å 7:e kornet, vårråg 5:e ä 6:e kornet, korn 6:e ä 7:e kornet, hafra 5:e å 7:e kornet, blandsäd 5:e å 6:e kornet, potates 7:e å 8:e kornet. Den så kallade trindsäden har på en del ställen, särdeles i Göinge och Willands fögderier, lemnat ringa afkastning, men i de två öfriga fögderierna har afkastniagen varit bättre och lemnat T:e å 9:e kornet. — I allmänhet har grödan blifvit bäst inom Ingelstads och Jerrestads Bärader, undantagandes så vidt afses raps, hvilken der odlas och som af mask blifvit så skadad, att den lemnat endast half och på. fler2 ställen tredjedels afkastning mot vanligt. Dernäst visar sig grödan inom Asbo och Bjäre häraders fögderi vara bäst och inom Göinge och Willands fögderier är den någorlunda jemngod. TI anseende dertill att strået af vårsädet blifvit kort och att höskörden i allmänhet varit mindre ymnig, kunna fodertillgångarne anses vara knappa, och befinnas foder-rotväxterna ej heller vara särdeles gifvande på de få trakter sådana odlas. — Lin och hampa lemnå medelmåttig afkastning, men odlas icke till någon betydenhet i länet. Under sednare hälften af September månad och under innevarande har regn fallit ymnigt och på en del ställen försvårat höstsädesutläggningen, som i öfrigt gått väl. Från Blekinge län, dat. den 15 Okt.: Sedan andrå berättelsen om årsväxten i länet afgafs, har den dittills under sommaren nästan oafbrutet rådande varma och torra väderleken fortfarit till sednare hälften af September. Årets gröda har till följd häraf blifvit väl inbergad, men mognaden påskyndad mer än önskligt. Hvetet, som i östra delen af länet flerestädes lidit mycket af den ihållande torkan, änses derstädes afkästa 4:de å 5:te; men vestligare i länet 6:te å 7:de kornet. Höstrågen be räknas i allmänhet gifva omkring 6:te kornet. Korn, vårråg, hafra och blandsäd hafva så till halm som kärna tagit stor skada af den långvariga torkan under växttiden och lemna ej högre afkastning än 3:dje å 4:de kornet. Ärter, bönor och vicker, föga odlade inom länet, anses gifva. lika äring med öfriga vårsäden. Potatesen, hvilkens utveckling blifvit mycket påskynidad genom ymning nederbörd under hösten, gifver allmänt god skörd och är veterligen icke i någon del af länet utaf så kallad torröta angripen. Fodermorötter, kålrötter och rofvor, hvilka i följd af torkan ojemnt uppkommit och till en del utgått, hafva efter den gynsammare väderlekens inträdande blifvit särdeles frodiga, så att, öäktadt berörde förhållanden, afkastningen deraf närmar sig medelmåttan. Höafkastningen har såväl å naturlig som artificieb äng blifvit ovanligt ringa, och äfven årets skörd af vårsädeshalm har varit betydligt sämre än under vanliga år, så att foderbrist med visshet emotses. På grund äf ofvan uppgifna förhållanden kan skörden i sin helhet således anses hafva utfallit betydligt under medelmåttan. Från Södermanlands län; dat. den 14 Okt. På sätt i denna berättelse för sistlidet år redan är omförmäldt. företedde de förliden höst besådda rågoch äfven, fastän i mindre mån, Hvete-fälten vid vinterns början ett föga lofvände utseende, förorsakadt af den under samma höst rådande, ovanligt torra väderleken; och ehuru vintern icke varit missgynnande för dessa säden, befunnos en. del rågfält på våren i flera delar af länet af den beskäffenket, att AEA EES NE NE KEE RIRA RÅESSASS UFR RR had Å är mig ingen tacksägelse skyldig, tillade han; I ,fideikommisset öfveroår endast på manliga