Aftonbladet – 19 oktober 1859, sida 3

äka arbeten i allmänhet den minsta Detta skedde vanligen derföre att man så mycket lättare skulle kunng. erhålla bidrag af statsmedel, eller genora en låg förslagssumma förespegla en större vinst och derigenom få bättre utsigt att tillvinna sig gynnare eller deltagare. Kostnadsförsla g enligt några af nu anförda skäl, uppgjorda till underpris, hafva, då företagen varit komvmunel angelägenhet, blifvit lemnade för att granskas och förordas till vederbörande myndigheter, hvilka, för att ge sig sken af att i grund förstå en sak, hvaraf de på det hela ingenting begripit, ofta ytterligare nedsatt det redan alldeles för knappt tilltagna brtoppet, hvarefter slutligen ett derefter lämpadt statsbidrag erhållits till arbetets utförande. Detta har börjats, men till följd af redan anförda förhållanden knappt hunnit till hälften utföras, förr än penningebrist uppstått, och delegarnes eller statens kassor måst ånyo anlitas för att fylla den brist, som uppkommit. Sedan man sålunda fortgått i långliga tider, (se Götba kanal, Hjelmare kanal, Strömsholms kanal och otaliga mindre företag), började allmänheten slutligen fatta ett afgjordt misstroende till allt hvad kostnadsförslag hette, och det blef ett allmänt antagande att beräkna kostnaden af utförandet till dubbelt och mer än hvad i förslaget var upptaget. Då framstod slutligen en man, som med erfarenhet och förmåga att ordna arbeten förenade mod att afvika ifrån den vanliga slentrianen, i det han upptog kostnaden för ett företag till det verkliga beloppet, med frikostigt tillägg för oförutsedda utgifter; och hvilken, i följd deraf sedan ombetrodd attutföra det, naturligtvis kunde verkställa detta för ett belopp som i många fall: understeg förslaget. Detta var för mängden en så öfverraskande nyhet att man, utan att närmare se på siffrans belopp genast var färdig, att falla ned och beundra samt utropa: Se der är den ende byggmästare vi hafva; Han ene sam kan bygga utan att kostnaden öfverstiger förslaget,; eburu man skulle sagt: N. N. har visat oss att vi till närvarande stund burit oss dumt åt vid uppgörande af kostnadsberäkninar. Att förhållandet varit sådant här blifvit anfördt, lärer ingen, som en längre tid med uppmärksamhet följt sakernas gång, vilja förneka, och då nu fråga uppstod att bygga jernvägar här i landet, ansågs det ändtligen vara i. sin ordning att, till följd af det en gång gifna exemplet, hellre beräkna kostnaden för dessa anläggningar för högt, än framdeles utsätta sig för olägenheten att det gifna anslaget ej skulle räckt till för ändamålet. Härom är ingenting att säga; tvärtom. Deraf följer dock icke att den anslagna summan nödvändigt måste åtgå; men att den borde vara mer än tillräcklig, kan litt inses af de priser, hvilka Iades till. grund för beräkningarne. Det bar :yokats insändaren att få del af de principer för kostnadsförslagen, som följdes vid dessas uppgörande, och ins. vill här meddela de prisbestämmelser, som der finnas upptagna, Bergsprängring: 25 rdr kubikfamnen, materialier inberäknade, Murning utan bruk eller så kallad kalmur 15 rår. med bruk ssssssssssstrsessr sera siare 30 Stenanskaffning och materialier oberäknade. Gräfning: Inom 1000 fots transportväg till 4:50 öre pr kubikfamn, och för hvarje 1000 fot förlängning ökas kostnaden med 1 rdr kubikfamnen. Grusfylluing: 4 rdr kubikfamnen, och för öfrigt enligt Ske S 30 rår sk. pelstafsvigt pr pande ot, och Skarfjern med skrufvar 30 I stycket efter 45 rdr sk. Hakbultar: 75 rår för ett tusende. Nedläggning af stockar och skenor: Ett fjerdedels dagsverke för hvarje löpande fot af vägens längd. Vakthus: 7500 rår pr mil. Transportmateriel, maskineri, redskap och telegrafer inalles till 54,000 rdr pr mil. Stationer : af 1:a klassen 240,000 å 300,000 rdr: D af 22 a 75,000 åa 90,009 af 3:e 15,000 rdr. af 4:e 9,000 vwovvvvvvevvvv vvesvsssvovver 0 OP IM seuNKlaq uveds sj03 0z Je oxq IN uaprudLqrasig s oe 3 S 3 a -— SS s RR ARRN-S TI FEEEEEEETFEREERIES SE : ST To KESE-d vvvrvvvvsvvvs SE TA Rog SR Sä 3 FEIEIEPETTEN ! SECESTS3SS3ST3E3 R II I so, Å aut