Aftonbladet – 17 oktober 1859, sida 3

TLANDADE ÅR Er — Galerslafvarno i Toulon. Om dessa meddewr en korrespondent till Times följande: Det fines 4,500 galerslafvar i arsenalen, några af dem sringsläpa materialier, andra äro sysselsatta med att åga timmer. De värsta brottslingarne äro fastlänade parvis med kedjor, som gå rundtomkring fot;derna och lifvet, de bättre deremot hafva tillåtelse tt gå hvar för sig, dock belagda med kedjor. De ro klädda i benkläder och skjortor af groft lärft, närkta med deras nummer, och ylletröjor. De som ro dömda till galerrerna för lifstid, bära en grön ylemössa, ungefär i form af en nattmössa, på hvars ramsida sitter en tennplåt med numret. De, som slott äro fängslade för ett visst antal år, skiljas från le andra genom röda mössor, och de, som varit dömla mer än en gång, hafva gula ärmar på sina tröjor. )eras anleten, brynta af solen, äro genom det vilda uttrycket afskräckande att åse, och detta frånstöande yttre ökas derigenom att håret klippes kort ch i zigzag, för att lättare kunna igenkänna dem, m de skulle lyckas rymma. Om natten ligga de å bräder utan madrasser eller på mattor i ett anal af 20 å 30 tillsammans, och en jernstång går 4 genom allas fotkedjor, så att en icke kan röra ig utan att alla göra det. Deras föda består af vart bröd, soppa och bönor. De erhålla icke vin ler tobak, men hafva tillåtelse att mottaga 10 res i månaden af sina vänner, för bvilka de kunna öpa hvilka matvaror de behaga. Det är.utan tvifet. det mest förnedrande straff och det största hindret not förbättring att sålunda fastkedja fångarne paris; man får se ynglingar på 16 år kedjade vid gamla nän, sölade i alla möjliga laster. Vakna eller sof-ande blifva dessa brottslingar aldrig skilda åt, förrin strafftiden är utlupen eller döden befriar dem. Urots den vedervärdiga kostymen funnos några som nnu viste spår af deras förra ställning, isynnerhet ,;emärkte jag en, som väckte min förundran genom len lätthet och det behag, hvarmed han rörde sig. lär äro många förut ansedda män, officerare, em,etsmän och abboter af alla nationer och samhälls:lasser. Det går äfven ett rykte att en britisk pär kall finnas här; men ingen har sett honom, så att yktet kan väl antagas vara falskt, Töulon är nu len enda stad i Frankrike, der galerslafvar finnas, edan etablissementerna i Brest och Rochefort blifit afskaffade. k — skt. En ung fransk vetenskapsnan, Arkoologig är sedan någon tid outtröttligt sysselsatt med gräfningar i Kartagos ruiner. Efter n under fem veckor fortsatt gräfning, till hvilken användts 50 arbetare, har hr Beule på 45 fots djup ;pptäckt infattningsmuren till den gamla borgen i Sartago. Den är bygd af väldiga stenar, som äro vopfogade med samma omsorg, hvilken man beunirar på grekiska och etruriska bygnader. Kort der;fter upptäckte hr Beule en annan ruin, ett slags orn, som qvarstår till en höjd af 16 fot, På bott-. en af dess med arkader smyckade inre fanns ett 3—4 fot djupt lager af aska, glasskärfvor, smält meall 0. s. v., talande spår af den förskräckliga, i 17 lagar rasande brand, som förstörde den herrliga stalen, och vid hvars åsyn den segrande Scipio med n vers ur Homerus profeterade sin egen fädernestads, det stolta Roms fall. Närmare hafvet har lir 3Beule vidare upptäckt ruiner från det yngre, genom vandalerna förstörda romerska Kartago, bland hvilsa ett Eskulapstempel, som han ej kunnat alldes återgifva åt dagsljuset, emedan en kristen Ne a är bygd ofvanpå detsamma. Fyratio:fot under :et romerska templet: har Beule ytterligare funnit emningarne af en kolosdal fenicisk bygnad, som stått i det inre af Byrsa. bördet i E — Ett original, Vid gröna bordet! Oms ser nan dagligen ginal. och sent en rysk grefve, som var liggande framför sig kort för att markera och n anonotationsbok, ständigt börkknande, markeranle, räknande, spelande, men utan att. n Lövin lägga venningar på bordet. Han spelar. nomligenendast ör skens skull; noterar sina fingerade insatser i innotationsboken och derjemte den imaginära vinsten eller förlusten samt drifver detta spel medså.lan passion, som om han derpå vågade ofantliga mmmor. Om han vinner, strålar hans änsigte af slädje; förnöjd går han då in i kursalen, för att låta ervera sig en präktig måltid, och i gallerierna, för tt inköpa harjehanda små lyxartiklar. Men förloar han, så uttrycker hans ansigte vrede, raseri och