Aftonbladet – 17 oktober 1859, sida 2

De för uppgörande af förslag till en hypoteksförening utvalde komiterade äro nu åter församlade i Helsingfors. Professor Tenint, anstäld såsom fransk språklärare vid lyceum i Helsingfors, har för afsigt att under loppet af innevarande höst å universitetet gifva fem litterära söancer. Hvarje sance kommer: att utgöras af tvenne afdelningar: i den första föredrager hr Tenint af honom verkställda öfversättningar af svenska och finska skalders poesier; i den :sednare föreläser han en fransk komedi på prosa, med urval, hemtad från franska teaterns repertoire. :.Vid den första såancen kommer ban att bland: annat föredraga Frithiof å Björn öfversättning från Tegner, samt Lenseigne Stål, öfversättning från Runeberg. FRANKRIKE. Ett telegram. i de senast ankomna tidningarne redogör för hufvudinnehållet af det tal, bvarmed kejsar Napoleon besvarade erkebiskopens af Bordeaux helsningstal den 10 dennaes. Erkebiskopen hade i sitt tal lofordat xejsarens afsigter, utan att underskatta de svårigheter, som mötte deras verkställande; han hade erkänt, att kejsaren. uppfyllde en hög mission och mera eftersträfvade att befästa allmänt förtroende än ätt göra sig omtalad. Kejsaren. svarade, att han hoppades, det kyrkan skullevinna ny, ära, om man komme till den öfvertygelsen, att påfvens verldsliga makt icke vore ett hinder: för Italiens frihet och -oberoerde. Utan ätt ingå i vidlyftiga förklaringar, ville kejsaren åtnöja sig med att erinra, att den regering, som återuppsatt påfven på: tronen, gaf. honom: endast sådana råd, som öfverensstämde med en aktningsfull och uppriktig hängifvenhet för påfvens intressen. Påfven hyste. med: rätta bekymmer för den törbhända icke aflägsna dag, då fransmännen skola utrymma Rom, en händelse, som. måste försiggå, enär Europa icke kunde tillåta att ockupationen, som redan varat i tio år, skölle förlängas i evighet. Den frågan framställde sig. dock, hvad. det skulle blifva af efter fransmännens: aftåg? Anarki och terrorism eller fred? Detta vore en frå3a, yttrade kejsaren, hvars vigt.låge uppenbar för enbvar.. För att lösa henne måste nan, i stället för ätt underblåsa de antända tidelserna, lugnt eftersöka sanningen och bedja Gud att han. upplyser: folken och konungarne om deras rättigheter och pligter. De franska biskoparne fortfara med sina lemonstrationer till förmån för påfvens verldsliga makt. Till biskoparne i Poitiers och Tulle ha nu äfven biskoparne i Orleans och Nantes slutit. sig. Biskopen af Orleans, Dupanloup, som hittills -ansetts såsom en bland le mest moderata och upplysta prelater, har utta!at sina åsigter om tilldragelserna i legationerna i form af en till hans.presterskap ställd protest; biskopen i Nantes åter hari ett bref till denne sistnämnde i den bretagneska befolkningens namn instämt i protesten. I Vincennes ha under någon tid försök dagligen anställts med kammuarladdningsskeppsxanoner af jern. : Antalet af de öfver Marseille till Frankrike återkomna deporterade och landsförvista uppÅT zår hittills till 250 personer. Af dem tillhöra 178 kategorien af 1848. och 128 af 1858. De ifriga ha åren 1849, 1851, 1852, 1856, 1857 och 1859 drabbats afundantagsåtgärder. Många af de till Algerien deporterade, som. der. beredt sig sin utkomst, ämna stanna qvar derstädes. 4 ENGLAND. Times varnar de rektionära regeringarne för hvarje försök att draga fördel af mordet på Anviti till ett angrepp mot Italiens frihet. Daily News anser sig kunna försäkra, att tvisten om ön San Juan inom kort skall bli förlikt, samt att intetdera af de båda länderna imnar göra anspråk på uteslutande besittning deraf. I afseende på Marocko påstår samma tidning, att-det; till följd af lord John Russells bemedling; förklarat sig beredvilligt att gifva Ådefter för Spaniens anspråk. Lorden skall äfven ha. bemedlande uppträdt i konflikten i ÅLa Plata-staterna, utan att det likväl är EngÅlands afsigt att faktiskt blanda sig i saken. I Torybladet Morning Herald betraktar den -Fcentralitalienska frågan ur gammalkonservativ och österrikisk synpunkt. De, förra suveräaerna böra återkallas på ett-ellerannat sätt, menar tidningen, vare sig att detta nu sker senom allmän eller icke allmän omröstning, genom kontrarevolution eller intervention, Enligt underrättelser af. den 17 Aug. från Melbourne pågingo då som bäst parlaments: valen. derstädes.. Parlamentet hade:den 9 blifvit. upplöst genom en proklamation. — På Australiens vestra kust hade ett fasansfullt d skeppsbrott skett. Den 6 Augusti hade nemligen. fartyget Admella stött på ett ref i närheten af. Cap Northumberland. norr om. Portiand och blifvit vrak. Af omkring 70 om sord varande personer räddades endast 25, nvilka lyckats hålla sig fast vid fartygets akserstäf, som fastnat qvar vid refvet; der tillSragte de fem dyr utan föda, tilldess d ipptogos af ångfa: vet Ladybird. Z Enligt underräucker trån Madrid. hade 5 franska. linieskepp och 2 fregatter under en viceamirals befäl ankommit till Algesira den I dennes. TYSKLAND. Tidningarne meddela nu hertigen af Sachsen-Koburgs svan på österrikiska konseljpresidentens not, med ogillande af hertigens sympati för det nationella partiet. Det är afgifvet den 14 September genom ministern von Seebach. Det vederlägger först de-österrikiska insinuationerna och förklarar dervid, att det icke är hertigens mening, att någon förindring i förbundsförfattningen skall ske utan suveränernas samtycke och medverkan. Derofter ger hertigen åt Österrike ett välment råd; att tänka sig före ävnu en gång innan det genom sitt antinationella system för alltid stöter ifrån sigTyskland. Temligen oförtäckt erinrar svaret kejsarstäten om den Ne