Aftonbladet – 14 oktober 1859, sida 2

blifva arresterad som en vanlig tjuf? utropade fången. Hvad! Denna bofs vittnesed är icke värd. så mycket som ett halmstrå. Han är en tjufskytt. En man kan vara tjufskytt,, anmärkte mr Rockham, och dock ett antagligt vittne.; han sade detta till domstolen. Hvad bevis kan kan han föredraga? Liket har blifvit funnety svarade öfverste Bryant. Och igenkändt? frågade Helsman. Igenkändt af läkaren, som brukade sköta henne då hon var sjuk, på en egendomlig bildning af nedra käken, för ätt icke nämna åtskilliga artiklar, som den döda hade på sig Detta var ett slag, hvärpå mördaren icke var beredd. Han hade beräknat, att: kalken skulle göra. alltigenkännande iomöjligt. Men hvilken bevekelsegrund kan man. väl tänka sig för ett så gagnlöst brott? Bet var en förträfflig tjenare, sade han; jag Rade intet skäl till: missnöje: emot henne. I nuvarande fall-är. det icke vår pligt att sysselsätta oss med motiverna, anmärkte domaren; jag gör er nuen fråga, som ;nikan besvara eller låta bli, allt efter behag: Hade ni, eller hade ni ej, vid den tid då mordet påstås skulle hafva skett, två qvinnor mot sin egen vilja qvarhållna i ert hem? Helsman teg; rädd, både att förneka och medgifva sanningen häraf. : Jag vill ej: besvara några frågor,, sade R förrän jag fått inhemta min sakförares räd. Från denna stund frågade han intet vidare och gjorde inga flera anmärkningar; rörande de åtskilliga anklagelser, som förekommo emot honom. Ett par gånger förrådde en ryckning kring munnen den ångest han. kände, men för öfrigt: var ban lugn. och sansad-jAnklagelsen förklarades slutligen giltig, och