SN C DS Och ännu ett allmänt drag för dessa städer, som är ytterst betecknande för folkkarakteren. Det finnes ej ett tecken till flärd i dessa städers yttre. Holland är rikt. Det är kapitalisternas land. — Skulle man icke di vänta, att uti dessa städer få se mammonsträlarnes prunkande palatser? — Det finnes .J åtminstone folk, der icke en kryddkrämare kan göra en liten god affir, förr än vinsten måste slå ut i yttre flärd. — Men i Holland — man skulle ej tro, att der funnes rikt folk. Enkelheten är der allmän. Holländarne äro ej fallna för ostentation. Kapitalistens hus är i det yttre lika borgerligt som skomakarens der bredvid. Men innanför säges dut vara någon skillnad; dock ej så mycket i inredningens prakt som i dess gedigna värde. Detta gör emellertid att Holland ej har någon arkitektur att visa. De flesta af dess städer bära den simpla tegelfärgade unifor men. Det är endast i det södra Holland, der nflytelsen från andra länder är starkare, som man finner t. ex. persienner för fönstren och oljemålade, rappade husi english fashion. De se gladare ut dessa städer, Rotterdam och Haag och Arnhem t. ex.; och det utan att se mindre holländska ut för det. Det är något gediget, dugtigt i allt detta. Och denna redbarhet är grundlig. Dessa gator i Holland till exempel. Af hvad jag ofvan anfört torde vara klart, att de måste hafva något tycke af väl bonade golf. Ja, det är så. Först och främst hafva de väl gjorda trottoirer, smala visserligen nästan i alla städer, och ofta belamrade med hvarjehanda afvisare och utskjutande jernbalustrader från bottenvåningarne, ty egentligen äro de beräknade för husegaren och ej för allmänheten. Der nedanför skulle man nu vänta sig att hafva en rännsten. Nej, rännstenarne ligga i de flesta holländska städerna djupt under gatan, liksom i de bättre engelska städerna, I stället för rännstenar, träffar man nedanför de egentliga trottoirerna en slags andra trottoirer, af tegel. Och det är först midten af gatan som utgör körväg, bygd af huggen isten naturligtvis eller bästa och hårdaste sort tegel. ) Efter hvad jag anfört om snyggheten i allmänhet behöfver ej tilläggas att dessa gator läro de renaste i verlden. Allså måste det vara som i ett dockskåp i dessa städer. Ja visserligen; men ändå luktar det i allmänhet illa der i sjöstäderna. Det kommer sig af det myckna stillastående och förorenade vattnet i kanalerna. Men detta är något som ej kan hjelpas. Holländarne ha gjort hvad de kunnat. — Portgån: garne äro der naturligtvis fridlysta. Förbud mot deras vanhelgande behöfvas knappast ou mera. Annars försmå ej holländarne ingen åtgärd för vinnande af snygghet. De gå till och med så långt, att de profanera sina kyrkor på et sätt för att slippa få dem profanerade på ett annat. Niet wateren tegen het kerkbouwn stod der med qvarterslånga bokstäfver å ömse sidor om hufvudingången till en af Haags större kyrkor. Just en hygglig inskrift på en kyrka; men karakteristisk emellertid både för den holländska snyggheten och den holländska rationalismen. Men — eländet, fattigdomen, skall man fråga; ha icke de sina pestbölder i de holländska städerna, liksom öfverallt annars i verldeh? Visserligen; men välskötta äro de bulnaderna. Det eländigaste parti jag sett i nägon bolländsk stad var judeqvarteret i Amsterdam. Annars har fattigdomen i Holland det hyggligaste utseende. Tiggeri finnes ej, och trasor icke heller, synas åtminstone icke. Och sålunda, bur man än söker upp mörka punkter i den holländska stadens yttre, man finner ej många. Den obehagliga lukten från kanalerna och från den saltade fisken, hvilken ej fattas på något torg, är det enda som plågat oss der. Men dessa sistnämnda obehag märka troligen holländarne icke sjelfva. De hafva från barndomen inandats de dofterna. Skulle man nu söka förklara sig huru allt detta tillgår, huru det är möjligt att en sådan ordning kan vidmakthållas, så är svaret lätt funnet. Holländaren är sjelfständig, är kanske bland europgerna den, som först af alla gifvit exempel på okufliigt sjelfständighetssinne i alla riktningar. Han härmar hvarken den eller den nationen. Och bur mycket han än går i sina egna vanors bojor — tvångets vana fördrar han ej. Det har han visat och dermed fyllt några blad i Europas historia. Ett sådant folk styr sig sjelft. En stark kommunalstyrelse måste hos ett sådant folk tidigt utbilda gig och starkt grundfästa sig. Möjligen skall man finna. allt detta godt en — är ett sådant der ytterst vä! ordnadt stedelif i qvaft i längden? Är det icke så order t och snyggt, att man gerna skulle Y la de der fina myrstac: karne r las ursprunglig luft? CC I den prosas, som ju I Holland skall en af sina största triumfer öfver mer , hvad kan väl den hol ländska staden ha att bjuda på för förströelser? Hvad skall nian svara på sådant? Res till Paris, olyckliga menniskal Der har ni gentilt elände, magnifikt snusk, der har ni omvexling för er blaserade natur. (Forts, följer.) I dre RR CR ÖR Du! Jag har i mina tankar skrifvit många oskrifna svar på dina sommarbref, men börjar komma på tanken, att de icke ilängden varda dig till nöjes. Står emellertid fast dervid att de bästa bref äro de som icke skrifvas. I ditt kära Dalarne har jag denna sommar bara tittat in. Kan Likväl glädja dig med att det än är det kärnfriska landet, der vi båda lefde lyckligt. båda sågo poesien ini själen. Du vet -törhända icke att en Upsalalärd för 1 0 je OF FN AR a AA KN AN KR AN fr M-Hc)