Jatt uppgöra?en plan för rörliniens riktning så väl i horisontelt som vertikalt hänseende; de är äfven af högsta vigt att vaka öfver utfö randet, ända till de minsta småsaker, enär de blott behöfves att en läcka uppstår i en skar för att denna öppning genom vattenmassan: oerhörda tryckning skall utvidga sig åt de håll, der den finner minsta motståndet, hvarigenom, redan innan man hinner upptäcka hvar läckan är, kunna förorsakas högst bety dliga förluster. Icke för att klandra hvad som tyvärr, åtminstone till en del, är för sent att nu afbjelpa, utan såsom en varning för andra kommuner, som erna förse sig med vattenledningar, får man anföra följande. Det är alldeles nödvändigt för en vattenlednings bestånd, isynnerhet af den diameter och utsträckning som den närvarande, att rören hafva en fullkomligt fast grund, så att den ena ändan icke ligger på berg, och den andra, för att få ett någorlunda riktigt läge. vårdslöst underskoflas med några spadar jord eller sand, hvarefter rören sammansättas och fogningarne ismältas. Vidare duger det alldeles icke att, sedan rören äro nedlagda och påfylda med sand eller jord, nedstöta eller tillpacka denna på sätt här sker, emedan rö ren derigenom genast rubbas ur sitt läge å alla de ställen, der de äro nedlagda, på sätt nyss blifvit omnämndt. Maninser utan svårighet, att det blott behöfves att rörets ena ända får en påtryckning, så meddelar sig denna dels direkt, dels genom vibrationer genast till andra ändan, hvarigenom på båda ställena blypackningen genast lossnar och en läcka uppstår. Samma förhållande inträffar naturligtvis äfven om en längre eller kortare del af rörledningen nedlägges i en grund, der något slags förskjutning kan uppstå. Noggrannhet med nedläggningen är derföre så mycket! nödvändigare, ju högre presshöjden och till följd deraf påtryckningen är. Här i Stockholm är denna presshöjd omkring 170 fot och trycket således högst betydligt. Ytterligare tjenar det alldeles icke till något att, såsom här sker, till förekommande af vattnets frysning i rören, omlinda dem med halmband, hvilka visserligen med framgång kunna användas för pumpstockars lindande, emedan trädet, hvaraf dessa bestå, är ett för värme särdeles oledande ämne; men för jern, som just är motsatsen, medför denna halmbeklädnad ej den ringaste nytta. Halmbanden äro nemligen alldeles för smala för att kunna uppfylla det ändamål, som dermed afses, då hela halmlagret knappt får två tums tjocklek. Ännu mindre båtar det att, såsom här sker, betäcka halmen med cement. Man synes icke hafva betänkt att halm är en produkt ur växtriket,lika väl som träd, och att kalken har den egenskapen att inom ganska kort tid fräta alla vegetabiliska ämnen. Man lägger derföre icke gerna in ens en stock i cement, utan att kläda den med näfver. Halmbanden komma att så mycset förr förstöras, som de bestå af en porös massa, hvari kalken intränger; och sedan halmen förmultnat, faller cementet ner och stenarne ofvanpå lossna. Slutligen begagnar insänd. detta tillfälle att varna för det flerestädes och särdeles i England försökta, men merendels öfvergifna sätt att inleda vattnet direkt från pumprören i ledningsrören. Denna metod förorsakar först och främst beständigt obestånd i pumpverket, hvilket egentligen blott har att öfvervinna hela vattenpelarens tyngd i det uppåt gående röret; men då hela rörledningen är full, hvilket icke ögonblickligen kan genom säkerhetsventiler observeras, mötes ångkraften af det vida större motstånd, som hela den i rörledningen varande vattenmassan gör. Första följden deraf blir naturligtvis att pumpverket brytes sönder. Men den andra, och som möjligen kan inträfta förut eller på samma sång, är att rörledningen spränges genom den oerhörda påtryckningen. Då den skada, som 150 å 200,000 kubikfot vatten, utströmmande med hela kraften af 100 å 170 fots presshöjd, kan åstadkomma, möjligen kan tänkas, men svårligen beräknas, synes bäst vara att undvika dylika eventualiteter. De fel, som ins. här nämnt såsom nödvändiga att undvika vid anläggning af en vattenledning, torde icke kunna vederläggas af någon med ringaste insigt i saken; och till dess detta skett, qvarstå de såsom lika många skäl, hvarför den ledning måste misslyckas, der alla dessa fel blifvit begångna. K.