BLANDADE ÄMHEER, Lindansaren Blondins tillvaro har blifvit bestridd af en engelsk tidning och förklarad för en storartad humbug: en annan tidning har derefter påstått, att han existerar, och sökt bevisa, att han verkligen företagit åtskilliga spatserturer på spänd lina öfver vattenfallet vid Niagara. Hvilken af dessa åda tidningar skall man tro? Denna fråga skulle man frestas att göra, om icke New-York lxaminer, au eppträdde och gaf den sednare tidningen rätt genom ait omtala Blondins död. I denna, särdeles lifliga skildring berättas katastrofen med följande ord: sFransmannen Blondin har omkommit på sin sista promenad öfver den smala och skröpliga bro, som han hade utspänt från den ena stranden till den anIra öfver vattenfallet vid Niagara. En stor mängd menniskor hade strömmat till. — Man berättade, att Blondin, som hade samlat sig en gauska vacker förmögenhet genom sina farliga konstproduktioner, ämnade återvända till Europa, och att det måhända var sista gången han företog sin halsbrytande färd. Tidigt på förmiddagen hade han ätit en god frukost med några vänner, och inemot kl. 12 hade han, munter och glad, begifvit sig till det ställe, hvarifrån ban skulle börja sin vandring. Här hade han uppehållit sig en half timma och druckit ett glas grogg samt rökt en cigarr med sina vänner. Ett hurrarop, som öfverröstade vattenfallets brus, helsade honom, då han satte sin fot på linan. Han var klädd i tätt åtsittande tröja och byxor. På föt:erna hade han ett par halfstöflor med mycket tunna sulor och på hufvudet bar han en simpel: kaschet. Det var för öfrigt samma toilett, i hvilken han hade företagit alla sina vandringar. Han hade tillryggalagt omkring två tredjedelar af vägen med sin vanliga säkerhet, då solen, som hits varit dold af moln, plötsligt framträdde. Dess strålar tycktes öfverraska och genera Blondin. Han stannade ett ögonblick, men fortsatte snart åter sin sång. Han syntes dock vara mindre säker än eljest och skred framåt med stor långsamhet. en Några minuter derefter såg man honom till och med vackla och stödja ena knäet mot linan. Man började frukta för, att han icke skulle kunnafortsätta sin färd. — Den nyfikna mängden blef betagen af en förfärlig ångest och vågade knappt andas. Deana froktan blef endast alltför snart rättfärditer att hafva gått framåt några minuter förl e vemligen Blondin helt och hållet jemnvigten och föll ned, så att han kom att sitta på linan, men den deraf föranledda starka svängningen kastade hoaom i vädret och han tumlade ned i afgrunden. ut fasansfullt skri ljöd från allas läppar; otaliga den böjde sig framåt — den olycklige var fören i det hvirflande vattenfallet. . Vi veta ännu icke om det lyckades att finna hans ik. Hvad Blondios förmögenhet angår, så belöper len sig, som det säges, till 30,000 dollars. -ln papolesnsk trorpretondent. Häromdasen kom en obekant person till hufvudingången vid Pailerierna och begärde i myndig ton att man skulle lemta honom nycklarne. Då man ville se hans papper och frågade på hvad grund han begärde dessa wycklar, svarade han, att han var son af Napoleon II (hertigen af Reichstadt) och att han ville, likmäligt sin lagliga rätt, sätta sig på tronen. Mannen rasttogs-och lemnades i läkares händer, att kureras för galenskap — alldeles såsom man gjort med många tronpretendenter förut. nt kSUAGEES OSSE