Aftonbladet – 10 oktober 1859, sida 3

t Kreaturen voro i allmänhet magra. Telegrafunderrättelser. Hamburg den-8 Oktober. Belegna: Tullgrånsen mellah Medena och Joscana är afskaffad samt Sardiniens tulltaif införd. Spithead den 7: Ryska härvarande eskadern ufgått till Medelhafvet. Parma: Onsdagen den 5 utbröt här ett uppp. Grefve Anviti, den aflidne hertigens vän, gripen, piskad, släpad på gatorna och Ej sedan folket stormat kasernen, rts, (P. T.) Ur Kåpten Pufj. För några dågar tedan anlände tvenne resande il nationalmusei plank, klappade på plankporten ;h blefvo omsider af en mustascherad grobian, som :tstack hufvudet genom en lucka på planket, tillta-d8 sålunda: Fva dä omf — De resande svaide: Vi önska inträde., — Grobianeh fortför: Hvem åker ni? — De resande: Museum., — Grobianen: slipper ingen opartisk in utan kort från geneslenie Na skulle vi först u psöka generalenv; derefter .ulle vi måhända stå en examen rigorosum; genom vågor analyseras till våra tänkesätt och uppsåt, och n allt befanns rät, kanske ändå genom en nyck af ;n häftiga Lerrn blifva nödgade att bevisa. vår entitet för att slutligen måhända likväl blifva unoda, alldeles som hr professor Svanberg behaide underkänna hr Richerts analys, ehuru den beannos riktig. . Vi vilja således underrätta vira vänner, att de ej ;å göra sig omaket att lunka ned till Blasieholmen mening att få betrakta museum på närmäre håll, : mest pas la peine, såframt de ej skulle ha god d och mage att risolutissimo förut uppvakta hr geeralen och in supnlicando anhålla om den store geralens nådiga general-entrkort. 4 Men om ni ej kommer inom skranket eller planot, så tillåter hr generalen och hela generalitetet . likväl att tänka hvad pni vill; ni kan till och med -amför bygnaden säga: Hemligheten är sanningens rotsats,, eller med Kellgren utropa: Utaf hemlighen helgas uselheteh! — Ni kan ana att allt ej är ;m det bör vara; ni kan betrakta cessa gubbar; im stå på sin hals (i de små runda gluggarna); enne små i midten och tvenne stora på flyglarne; kan förundra er öfver dessa tyska träfönsterbågar, möjliga att åstadkomma i Sverge, likasom mi bör sa rättighet att förvånas öfver de tyska ofantliga rotrossbottenbjelkarne, vittnande om total. brist på :rnmanufakturverk i fäderneslandet. Ni kan fråga sjelf eller någon vän utom. generslitetet, om den ; stora, oerhördt framspringande avabtkår, som har tillstymmelse eller förtag till ännu en avantkår möm sig, hvad meningen är med dem? Ar meingen att de endast skola tjena till utvändiga hyl ir för gipserna, eller äro då ämnade att göra skug2 å den sidan af arrigrkåren, som står från solen? !i kan fråga, i fall ni bittar på den som kan och I svara på frågor, hvad dessa jerntrossbottenbjelkosta, och om det varit möjligt att få dem för pris här hemma... —Ni kan slutligen fråga: nes det någon fullständig sanktionerad rentitning ;r så väl det hela utvändiga utseendet som genomsärningen af b.gnaden, och sanktionerade ritningar i de afvikelser, som blifvit gjorda under byggnadens ång? Vi frukta att rikets ständers revisorer ej .edhunnit dessa och andra ändå vigtigare frågor; y man kan sannerligen förvånas redan utanföre det :mösa planket, öfver alla de kuriositeter, som ett ppmärksamt öga ej kan undgå att iakttaga vid cona bygnad. Vänder man sina steg från vestra ngfacaden till östra gafvelfacaden, så påträffas en makligbet i bygnadskonst, som, ehuru någon gång veofunnen uti den italienska stilen, likväl vittner a tanklöshet och bristande skörhetssinne. -Ni-fincr nemligen ätt den smala avantkåren på dennä :cad har en hvalfport, stående i avantkårens medel1ea; ofvanföre denna port ärotvenne halfrunda fön:er, ackouplerade mot en kolonn, stående öfver den ndra portens hvalf och riktigt i portetis medellinea, wider dessa ackouplerade fönster löper ens. k. koranglist. Ofvanom sistnämnde fönster äro trenne, ikaledes ackouplerade fönster anbragta med sinkorsonglist — och ofvanom dessa trenne komma fyra i enahanda sätt arrangerade halfrunda fönsteröppsar. Det är tripp, trapp; trulis och ändå plulls ör den fjerde repetitionen. När man utan protest iför sådana bockar, bör man ha något lull-lull, som isar det gissel mån förtjent af en tänkande samtid. Om vi håde vågat hänvisa den store generalen till len oförgätlige mästaren Ehrensvärd, så kunde geieralen åtminstone finna att smaka är något, samt tt smaken har sina i vissa fall bestämda gränser; icon förbjuder bland annat ytillhörigheterna att arta mot saken., och lärer, att det som är fult 1 hus, är just det som kallas utsprång, celler sådana cader, i hvilka man satt den s.k. rörelsen. Hvad specielt vidkommer den sistnämnda östra faden af museum, så är det ej nog att den är osmak3, vi skulle vilja kalla den för en förvänd mathesis :pplieata, ty någonting uppåt väggarne förvåndt måtte det vara att bilda bvalf och -bågar öfver hvarndra, trafvade så i höjden som å nämnde fagad sy: ,es, utan att de öfre hvalffötterna stå ide undres edellinier ocH ej heller öfver hvalfbågarnes medel ier, hoc est, helå sakens arrangement gifver ögat stt otidfredsstäldt intryck, en oofdentlighet., ett lags bedrägeri, som Ehrensvärd säger, utan ringaste konstursäktp. — I officiella bladets notis om. de-föreslagna inkrifterna å nationalmuseum omtalas en inom mueibygnadea uppsatt :taflar; på hvilken vitterhets-; vistorieoch antiqvitetsakademien föreslår en inskrifts unbringande. Amntiqvitetsakademien bar. hemställt att len ifrågavarande inskriften måtte upptaga sådana ned musbibygnadens historia sammån längande om: tändigheter, hvilka böra åt efterverlden förvaras. Cill denna historia körer då uppgifvändet på siffran f de åtskilliga millioner djeflä , som för arbetets be;rifvande tagits i anspråk, äfvensom ett noggrannt ngifvande af det antal hårluggar och örfilar som erundtr vankats. oh — Af protokollet öfver besigtningen.-å; Odeonteas ern finner man att herrar stadsfiskaler änsett sig: