Aftonbladet – 8 oktober 1859, sida 2

gårdsteatern voro vidtagna. Stycket gafs gan ska oklanderligt. af. de spelande,och isynnerhet var teaterns komiker, hr Hallberg, lycklig som den gamle naturforskaren. Den lilla komedien Eg.t sätt att. skaffa sig. måg hade återigen synoch hörbarligen kommit för tidigt på scenen, ty i den spelade sufflören mer än de, som funnps påtiljorna. Detta är ingen rekommendation för. ett företag, som är i gin början. Parodien Också en profet är alltid rolig, men tarfvar dock gerna att operan blifvit gifven något närmare förut än nu varit fallet. Hr Ljungdahl ådagalade uti Jannes, för mycken öfverdrift egnade. rol, en måtta, som: förtjenar allt erkännande, Det nya sällskapet är något klent försedt med unga förmågor, men det är ännu icke fulltaligt, och det torde vara skäl att afvakta framtiden, innan man om, dess för oss nya medlemmar afger något-bestämdare omdöme. Ladugårdslandsteaterns .egare hade bort visa publiketi --den uppmärksamheten att göra sin teater litet finare och renligåre än nu är fallet. ..Salongen.lemnar, .medsina nötta bänkar och sina med årsgammalt damm -betäckta fönster, en ingenting mindre än treflig anblick, och vi iro att en sådan uppmärksamhet skolat mer än väl löna sig. : Öch nu, — slut med öfversigten för i dag. Ty ingen kan väl på fullt allvar begära att man för-tredje. gången skall återkomma till den olyckligt ryktbara Odeon-teatern, dit våra sysslolösa flanörer för närvarande ställa sina steg, för att riktigt få lefva som de vilja, och der en hr Hultman i en ädel och älskvärd ikta mans roll spelar blixtfull med en naturlighet, som måste väcka förvåning: Att en sådan. teater kunnat uppstå inom hufvudstaden, är icke allenast sorgligt — det är rätt åt vår goda stad. Då man en gång låtit dyik oförsyntbet hafva sin gång, måste man