Aftonbladet – 8 oktober 1859, sida 2

Article Image
id anlände en utskickad från Schamyl till; Porten. Han medförde bret från höfdingeny och sökte vinna de brittiska och franska amvassaderna för sin7 herres sak... Sändebudet itervände emellertid utan att ha erhållit nåora bestämda, försäkringar, och utgången visade, att-de båda. vestmakternas regeringar föga bekymrade sig om den del af jorden, der Schamyl kämpade. Skälet kan ha varit, att ingen i London och Paris tänkte på något långvarigt fälttåg på Krim. Den ryska fästningens fall och fiendens fördrifvande från halfön betraktade man såsom en sak, hvilken fölle af sig sjelf, och på denna grund lärer man ha ansett, att ett lyckosamt tåg till Georgien skulle slutligen krossa czarens makt. Om detta var planen, så korsades den af händelserna. . Kriget på Krim drog ut på tiden, och Frankrike, uttröttadt af sina ansträ gningar, antog med glädje freden, om ock ryska kanonerna ännu. intogo höjderna på Sebastopols norra: sida: Under: vintern 1855 voro de båda nationernas tankar sysselsatta med förslaget till ett anfall på Nikolajew; och vi vilja ingalunda påstå, att ju icke detta var en punkt af vigt, Men det är omöjligt att taga dessa händelser i politiskt skärskådande; utan att finna huru förstörandet af ryska väldet på Kaukasus uch i söder om detta -bergland skulle ha, isynnerhet för Englands intressen, varit. ett storartadt företag; och som på den tiden ej hade varit svårt att utföra, Det trångmål. hvaruti ryssarne blifvit bragta i afseende på kommunikationer, skulle ha gjort Georgien till ett lätt rof för en dit inträngande armå. Hade kriget fortfarit — hade Frankrike företagit ett fälttåg i sjelfva det egentliga Ryssland och lemnat vår egen vackra armå fria händer att operera på Svarta hafvets östra kust, så hade Asiens öde kunnat blifva helt olika. Det armå, som Murawiew förde till Kars, skulle ha blifvit förstörd genom de ständigt ökade förstärkningar, hvilka England då i full ifver hade afsändt till dessa länder. Men detta var ej bestämdt att ske; och nu har den sjelfständigaste bland-de kaukasiska stammarne, den outtröttligaste af dess chefer måst böja sig för det moskovitiska krigförandets styrka, skicklighet och uthållighet. Det är visserligen en möjlighet att en ny Schamyl kan uppstå och fortsätta striden; men sådant är likväl ganska tvifvelaktigt. Ryssarnes framträngande går långsamt, men säkert. De ha huggit ned skogar, byggt vägar, uppfört kordonger rundtomkring de missnöjda stammarne, och allt tyckes lofva, att de innan kort komma att bli czäretis lydiga, om ej loyala: undersåter. Hvad de egentliga tscherkesserna angår, hvilka bebo Svarta hafvets kuster, så ha de länge varit ur stånd att göra de ryska befälhafvarne något mötstånd, och de få icke förblandas med de östliga distrikternas ståndaktiga krigare. Ryssarnes slutliga framgång i kufvandet af Kaukasus skall utan tvifvel gifva dem ett ytterligare inflytande: öfver hofvet i Teheran, äfvensom-öfver de barbariska beherrskarneaf -Bokhara, Khiva och de öfriga tartariska kanerna. -Sedt ur denna synpunkt, är Schamyls tillfångatagande) en händelse af stor betydenhet äfven för denö. hvilka hysa föga entusiasm för hjeltar eller nationaliteter. SER es öl ON AS PRE TN RAD Justitiestatsministern och K. M:ts justitierevision hafva den 17 nästlidne September konstituerat e. o. kanslisten 4. Wallenberg att tills vidare vara kopist uti justitierevisionsexpeditionen. — — BSedan chefen för kongl; norska kommandoexpeditionen i Stockholm, enligt uppdrag af kongl. norska. armekommandot, anmodat poliskammaren i Stockholm att låta gripa och till norska skarpskyttekompaniet aflemna norske nationalsoldaten Johannes Pedersen Vigören, som obehörigen undanhållit sig från den militära tjenstgöringen och nu vore anställd i arbete hos skomakaren P. Fjästad här i staden; men Vigören vid förhör inför poliskammaren uppgifvit, att, då han, som vore född 1834 och år 1853 från Bergen ankommit till Kristiania, der han väl blifvit på enskilt väg underrättad att han i början af år 1857 är vorden i Bergen genom lottning till soldat utskrifven, deremot icke officielt erhållit ordres derom, än mindre varit vid någon militärkår inställd eller krigsmannaed aflagt; han icke ansett sig förpligtad att begifva sig tillbaka till Bergen föratt exercis undergå, utan under sommaren 1857, försedd med pass af poliskammaren i Kristiania, utfärdadt den 20 April nämnde år, afrest till -Sverge, der han altsedan sig uppehåltit; hvarefter han hos vederbörande myndighet i Norge sökt rättighet att få fullgöra sin exercisskyldighet vid det i Stockholm förlagda norska gardeskompani; samt öfverståtbållareemhetet, efter nndfångei delaf norska armekommandots förnyade ordre, utvisande att i. Vigörens berörde ansökning blifvit afslagen, uti skrifvelse till chefen för norska kommandoexpeditionen af den 26 sistlidne Maj, tillkännvagifvit, att, soni emellan Sverge och Norge, öfverståthållareembetet veterligen, ieke: funnes ingången öfverenskommelse om ömsesidigt utlemnande af personer; hvilka befunno sig i sådant förhållande, som Vigören, öfverståthållareembetet funnit sig icke lagligen ega att den i afseende å Vigören begärda handräckning meddela; så har kongl. norska regeringens justitieoch politiedepartement, efter apmodan af armekommandot, uti skrifvelse till jastitiestatsministern begärt. hans medverkan till Vigörens utlemnande till det norska skarpskyttekompaniet. Vid föredragning häraf den 30 sistlidne Augusti har K. M:t, enär Vigörens underlätenhet att, sedan han med behörigt. pass från Norge-hit till riket ankommit, åter inställa sig i Norge för undergående af vapenöfning, icke kunde hänföras till något af de fall, som uti förordningarne. den 19 April 1815 och den 1 Juni:1819 för porsoners-utleverering till Norge förutsättas, i nåder funnit framställningen om Vigörens utlemnande icke kunna bifallag, Sr — Enligt från Kristiania ankommen telegrafunderrättelse, öppnade H.M. konungen. i förgår kl. Le. m. norska. stosthinget... H.:M. skulle i dag kl. half 1) m, afresa från Kristiania, passera-natten 4 Kongsvingersenkoma or NLRSRNTSSNTA aa att på något sätt behöfva blifva entusiasmerad. ; Fn Huagcer har gom alltid varit oIvokiioast i Is

8 oktober 1859, sida 2

Thumbnail