Aftonbladet – 7 oktober 1859, sida 2

ordnad, innanför en afstängning af glasfönster på högra sidan, med plats för ytterkläder på den venstra, inträder i teatersalongen, som är 20, alnar lång, 9!1, alnar bred och 6 alnar hög, i fonden hvaraf den sceniska platsen är anbragt samt innanför densamma trenne afklädningsrum, hvaraf tvenne på ena och ett på andra sidan om en särskilt korridor, hvarest eldsläckningsapparater skola få plats. Från teatersalongen, som inrymmer tjugoen bänkar med sittplatser för 10 personer å hvardera, samt eå mindre läktare eller s. k. stående parterre, med plats för emellan 40 och 50 personer och särskild ingång genom en anbragt trappa från ytterrummet, finnas trenne särskilta. utgångar, nemligen: den ofvan antecknade uppgången samt en från schweitzerirummet anbragt spiraltrappa och en. emellan sceniska platsen och afklädningsrummet varande stentrappa, hvilka, enligt vårt förmenande, äro, i händelse af en olyckligt timad eldsvåda, tillräckliga för att utan olägenhet bereda de besökande en skyndsam och beqvämlig utgång. Dock anse vi oss böra såsom ett vilkor för begagnande af denna teaterlokal inom stenväggar och under gipsadt tak, i ödmjukhet föreslå, att ej mindre uti korridoren mellan afklädningsrummen insättes ett större vattenkar, samt på sidorna derom anbringas tvenne brandsprutor, en s. k. Sjöbergs spruta af mindre sort, samt tvenne svablar och tvenne vattenhinkar, utan jemväl att, på anvisade tvenne ställen å den dertill högst ändamålsenligt inredda vinden, 1 tr. upp öfver teaterlokalen, vid hvardera anbringas en lika eldsläckningsattiralj, samt att föreståndaren för teatern, vid ett bestämmande vite af 100 rdr bko, förständigas hafva dessa kar fyllda med vatten alla de aftnar då representationer ega rum, med nödig handräckning på hvardera af dessa ställen; Och varder slutligen anmärkt, att biljettförsäljningskontor finnes vid förstugan på nedra botten, samt ymnig vattentillgång uti en på gården med pump försedd brunn. De förekomna anledningar, som orsakat offentliggörandet af förestående instrument, äro naturligtvis de betänkligheter, som nästan alla Stockholmstidningar med en sällspord enstämmighet uttalat med afseende på den ifrågavarande lokalens vådliga beskaffenhet med afseende på möjligheten af eneldsvåda eller endast ett tillfälligt .blindt alarm. Huruvida nämnde betänkligheter kunna,anses härigenom undanröjda synes oss likväl tvifvelaktigt. Man erfar visserligen, hvad som från salongen icke kan synas, att en trappa finnes mellan scenen och klädlogen, och att fiskalerna föreskrifvit placerandet på vissa ställen af vattenkar och brandsprutor. Men då, för händelsen af en eldfara eller ett alarm, trappan bakom scenen icke kan antagas blifva anlitad af åskådarne; då vidare de omförmälda eldsläckningsanstalterna väl må anses lemna ett slags trygghet med afseende på en vådelds snara släckande, men ingalunda kunna väntas dämpa den förskräc kelse, som skulle. jaga åskådarne till den trånga ingången att der trampa ned hvarandra, och då det slutligen står fast. att de egentliga utgångarne från salongen sammanflyta i en enda trång gång och i en enda trappa, så blir förhållandet i sjelfva verket sådant som det af tidningarne blifvit framstäldt — d. v. s, ytterst äfventyrligt. Offentliggörandet af besigtningsinstrumentet lemnar oss för öfrigt en välkommen anledning att påpeka det besynnerliga förfarandet att uppdraga åt stadens fiskaler besigtningen af lokaler, som skola upplåtas till offentligt begagnande. Oss veterligen behöfves, för erhållande af en stadsfiskalstjenst, alldeles icke styrkas någon kompetens att bedöma bygnader och anläggningar af olika slag. Likväl synes. det vara en temligen klar sak, att ett besigtningsinstrument, om det skall hafva något vitsord, bör vara utfärdadt af sakkunniga män, och det göra ju herrar stadsfiskaler ingalunda anspråk på att vara. Man skall också finna, att. deras besigtningsinstrumenter vanligen äro affattade i det slags puffstil, som nådde sin kulmination i det bekanta utlåtandet om de med oskuldens hvita färg vinkande flaggorna på fruntimmerssimskolan, och hvilken väl kan spåras äfven på den högst ändamålsenligt inredda vinden en tr. upp öfver teaterlokalen, Orsaken till denna superlativa välvilja å de besigtigande stadsfiskalernas sida må nu vara hvilken som helst, lärer den på intet sätt hos allmänheten styrka förtroendet till deras utlåtanden. Det skulle också mycket förundra oss, om icke öfverståthållareembetet, då besigtningar af ifrågavarande slag ifrågakomma, skulle lätteligen kunna finna någon myndighet eller några personer mera kompetenta att verkställa dessa uppdrag än herrar stadsfiskaler gerna kunna väntas vara. ———— RT cd of scar o gå ma on SA KR