Aftonbladet – 6 oktober 1859, sida 3

Nej; aldrig SR Eller att du hyst någon aktning för honoOm. : . O; nej!. Jag: hatar honom och äfven mig sjelf ln ultopadkemedön olyckliga, och hennes mörka ögon flammade, Men detär en lång och sorglig berättelse; jag. vill ej göra er nedstämdsgenom att upprepa den. Jag skulle gerna vilja veta allt hvad som rör dig, min älskade Eugenia, inföll hennes. gäst. . å O, de ömma vännernal mumlade lyssnaren. Åg see De båda damerna, satte sig..på en af de praktfulla sofforna vid eldstaden. Jag är föddsiOstindien, sade Eugenia. Ja, jax, afbröt grefvinnan, jag vet allt detta. Det är om ditt giftermål jag önskar få höra dig tala. . Under flera år, fortfor. den förra, blef jag, af skäl som jag aldrig har kunnat förstå, aflägsnadfrån -minfars hus och anfirtrodd åt främlingars omvårdnad, medan. allt hvad kärleksfull -;omsorg och rikedom kunna erbjuda slösades på min yngre syster. . Jag kan ej beskrifva för er, huru jag upprördes öfver denna orättvisa, ehuru ung jag var. Dock skulle jag hafva kunnat förlåta den, om min far, vid min återkomst till hemmet, bebandlat mig faderligt. Är det möjligt att general Trelawny lät dig känna, att du var en främling i hans hus? utropade hennes åhörare med hätftighet. Nej, nej; han kunde icke hafva varit så grymo. . Jag var ej en främling i hans hus, men väl för hans hjerta,, svarade Eugenia; Isabella.shar alltid. varit hans.favoritbarn. Det är väl sannt att vi hade? samma mästare, samma betjening; att vi fingo lika uppfostran, men skilnaden låg i hans ömhet, som jag skulle