Aftonbladet – 1 oktober 1859, sida 3

Article Image
af vigt att förutskicka denna underrättelse: — Stockholm den 1 Oktober 1859. P. A. Siljeström. (Insändt.) Om Lotsar ooh Sjömärken. Med hänseende till de klagomål, som tid efter anan försports öfver svenska lotsningssystemet, före:desvis vid den östra kusten af Sverge, torde.insändarne härmed få fästa lotsverkets uppmärksamhet på åtskilliga bristfälligheter härutinnan. Dessa klagomål hafva MHfnnerhet gällt lotsarnes försummelse att i tid infinna sig ombord på från öppna sjön kommande fartyg; för: att lotsa dem i hamn. Orsaken till derina försummelse å deras sida torde förefinnss icke uti bristande förmåga, men i bristande upprunträn till täflan och deraf sig härledande liknöjdhet för saken, samt i beskaffenheten af deras båter, med hvilka de ej kunna ligga till sjös i storm och svårare sjö. Så t. ex. kan, enligt lotsregiementet, lots från Landsort icke fås förrän. på !V, mils astånd från Landsorts udde, äfven om väderlek och vind för lotsen är gynnande att möta längre ut till sjös. Ett fartyg, som innan nattens inbrytände eller storms annalkande ej hunnit kryssa sig upp till i reglementet utstakad punkt för lots emottagande, har således ingen annan utväg än att åter lägga ut till sjös, såvida ej befälhafvåren är fullkomligt Kunvig om farvattnet. Vid Sandhåmn, den under sommaren mest befarna segelleden, är den sjöfarande beroende af påpåssligheten hos en lots, den som der-. till är situfs,hvilkens skyldighet är att hålla utkik i den s. k. tallen, derhan uppstiger emellanåt, i händelse luften är sigtbar; men är luften icke sigtbar, slå lotsärne sig i ro och säkerhet, under det fårtygen utanför sväfva i fara och den största osäkerbet. Ja man har bevis på, att händelsfartyg, på sommar-. dag och med:i öfrigt godt väder, sedan kanonskott eller. andra i tjocka nyttjade signaler icke gjort behörig verkan att få ät lots, nödsakäts sända båt i länd för att i stugorna ahmoda lötsårne gå fartygen till mötes. När sådant kah inträffa under denna tid af året, hvad kän då vara att vånta på sena hösten med dess korta dagar och oroliga väder? Vore derföre täflan de olika stationefras lotsar emellan fri, såsom vid Götebörgs inlöpp, på norrska kusten och vid flera utlähdska hamnar, eller så, att den. förstkofimande af t.ex: Latidsoörts, Hufvädskärs eller Sandharhns lotsar egde rättighet att, utän insKränkning åf lotsområden, lötsa till hvilken tull statiön som önskades och derför behålla betalningen; så vunne icke allehast de trafikeräfide derpå genom besparad tid och deraf härflytande flerfaldiga fördelar, utan äfven lotsärne genom ökåde förtjenster mer nit för saken. Såsom nu förhållandet är kan en Sandhåmns lots på en månad förtjena ungefär så mycket som en Landsortslöts på hela året. Följden häraf blifver att den sednare måste sysselsätta sig med annat näringsfång, såsom fiske, för ätt kuhna existera, isynnerhet som kronan, under för dem ogynnsamma år, garanterar hvar och en sekundlots endast 100 rdr bko för året. Han försummar sitt hufvudsakliga yrke i brist på sysselsättning, orsakad af föreskriften om lotsning efter tur): och utstakningen af distrikt för hans verksåmhet. Svenska lotsarne äro i allmänhet :kända för duglighet såsom skärgårdslotsar, och skulle vara det ock såbom sjölotsar; om dem förännades fri verksamhet i utöfningen af deras kall. Men för att kunna som sig bör betjena de sjöfarande, fordras äfven att lotsarnb ärö försedda med däckade båtar, Bvarmed de i hvad väder som Helst kunna hålla sjön, i stället för :de obetydliga farkoster, de nu egå, och hvilka både hindra dem att ute i öppen sjö möta ankommande fartyg och nödga dem att lemna utgående långt innan desamma passerat de yttre grunden. Vidare är bristen på tjenliga sjömärken anmärkningsvärd. På hela sträckån emellan FHufvbälskär och Svartbådan, helt nära Sandhamn; finnes ej ringåste sjömärke till att korrigera besticket, ty Korsö och Grönskärs torn äro icke goda att få reda på i tjockån. En större, på längre äåfstånd synlig bod med stång och kula, utlagd på Stålbådan, vore ätminstone ett nödvändigt rättesnöre icke allesast för dem som med knapp vind sträcka in, och för dem, som måste kryssa, utan afven för utgående, enär lotsarne under nuvarande förhållanden öfta kro, Såsom förr är nämndt, nödsakade lemna det lotsaåe fartyget långt innan de yttre grunden passerats. Mån kan oftast i tjock luft lättare få sigte på en boj i färvattnet än på ett torn, som ligger på sidan derom; och, äfven bm luften är klar, blir det nästan omöjligt att i storm med hög sjö få tornen i rik: tig och säker pejling på de under sådana omständigheter oroliga konrpasserna. Vid en af flere nationer så mycket besökt hamn som Stockholm är det af behofvet påkalladt, att dessa olägenheter blifva getiom vederbörandes försorg afhjelpta, för att icke Sverge, i jemförelse med andra sjöfarande nationer, i detta hänseende må våra alltför långt efter sin tid. I sammärhang härmed törde vara lämpligt att fösta uppmärksamheten på alt Falster: fyrskepp, iolikhet med dem i Drogden cch Kättegat, om vären för sont utlägges och om hösteh för tidigt intages, ehuru detta icke löper större risk än de sednare. Derjemte erfordras ock en fyr på Sandhammaren, Skånes sydostligaste udde. Besynnerligt är att, sedan så många fartyg, lif och egendom der årligen förloras, män ske fonnit nödvändigheten af att derstädes anlägga en fyr, för att leda fartygen klara den mycket fruktåde landtudden med deromkring oregelbundna strömsättdingar, btan i dess ställe dit förlagt lifräddningsbåt och raketapparater, hvilka utan tvifvel äro ganska nyttiga, men skulle blifva mindre anlitade, om en god fyr, som lätt åtskildes från både Hammarhus, och Christiansö fyrar på nämnde udde anbragtes. Att de förslag till förbättring i dessa hänseenden, som här blifvit antydd äro af väsentlig nybta och vigt för sjöfarten; är påtagligt och genom mångens er:arenhet praktiskt bevisligt.Det vore derföre oöskligt att vederbörande härvid behagade fästa afseende, på det att de uppgifna olägenheterna måtte ju förr destö hellre blifva undanröjda; Rättegångsoch Polissaker. Erligsrättshandilngår RICA DF SEE USER I EV ISSELST KIRP JE FYREN SET INSE TT VVDE INRE SPSS ere

1 oktober 1859, sida 3

Thumbnail