Aftonbladet – 23 september 1859, sida 2

Doktor Curry. Förvaltaren säger att han bar. fåstebrefvet.n Hur-oftahar det ej blifvit sagdtsatt. skarpsinnigheten ökas i förhållande till svårigheterna. Den kallt beräknande verldsmannen, som kittills förstått att klokt begagna sig af sina. medmenniskors: förtjenster: och svagheter till sitt bästa, började: misstänka att-han slutligen funnit en motståndare; som varhonom vuxen. En slug karl, den här, skotten, anmärkte han, ganska slug; men:vi skola nog blifva honom öfvermäktiga till slut. Har han tagit fastebrefvet, så har han också. kastat sig sjelf i händerna på. oss. Låt mig tänka efter,, tillade han, en utsatt belöning, en arresteringsorder,; ja, ja, det är alldeles rätt, nu har jag det klart för mig. I Albert Mortimers beräkningar var det två särskilta förhållanden som undfallit hönom. Det första var gamle Peter, Bodgers. obegränsade trohet och tillgifvenhet för sin herre; det andra den uppretade Finfines hämdbegär. ty hon hade för ingen del uppgifvit sin af sigt att låta Brandon få plikta för sin grym: het: mot: hennes beundrare, Goroo, Resultatet af det öfverenskömna mötet i biblioteket. kan bäst åskådliggörasgenom att beskrifvaett. besök, som vår hederlige doktor fick påföljande morgon. Harrys trofaste, fastän egensinnige vän hade just slutat läsa ett bref med utländska postmärken, hvars. innehåll tycktes khögligen ha lifvat bonom. Han bade flera gånger mumlat för sig sjelf: Skada att jag skulle vara så gammal! Jag undrar just hvad mina, par tienter skulle säga? — då Peter öppnade dörren till sin herres arbetsrum och insläppte ett tätt beslöjadt fruntimmer. Ab, jaså, mumlade läkaren, är er casus