Aftonbladet – 19 september 1859, sida 3

(Haru svenska ångbåtar behandlas i finska hamnar. Till Redaktionen af Aftonbladet. Bref från Fimland omtala med ledsnad att våra svenska ångbåtar, som idka fraktfärt på le finska kuststäderna, blifva på allt upptänkligt sätt trakasserade af de finska myndigheterne i de städer de anlöpa. Då denna kommunikation debåda syskonlanden emellan kunde vara för begge af mycken nytta, är det verkligen förunderligt huru något dylikt får passera, och invånarne i de finska städerna äro högst bekymrade öfver detta beteende, som slutligen kan leda derhän, att denna förbindelse mellan svenska och finska kuststäder blir helt och hållet afbruten, och detta blott genom trakasseri hos de finska tjenstemännen. Såsom exempel härpå kan anföras, att ångfartyget Hudiksvall,, som sysselsätter sig med fraktfart på Finland, blifvit, i en af Österbottens sydligaste städer under dess vistelse i hamnen; stäldt under fullkomlig polisuppsigt, att de ombordvarande passagerarne ej kunde af restauratrisen få köpa ens en flaska sodavatten (allt vore försegladt, såsom hon sade), att under två dagars vistelse i hamnen hvarken till fartygets besättning eller passagerare kunde få försäljas mer än tillsammans 25 halfbuteljer bayerskt öl, att öfver hvarje ombord gående person hölls den strängaste uppsigt af der stationerade tre tullvaktmästare, hvilka skola bevaka den flytande krogen,, såsom ångbåten kallas, och allt detta af stadens tullförvaltare, som spelar kossack mer än hans tjenstepligt kan ålägga honom: Samme tullförvaltare har han äfven behagat tillställa en autodaf på de af ångfartyget medförda numren af Aftonbladet, bestämda såsom lektyr åt de svenska passagerarne. En dylik autodaf egde: rum i Juni månad, då