ligen hela skörden i hertigdömet, för att sedan srsälja den i minut till sina undersåter. Han hertig och förste ockrare med spanmål i le och denna dubbla egenskap rende; honom årligen en vacker summa. Såsom ertig grep han med fulla händer i statskasn, öfver hvars utgifter han allena hade att bestämma; såsom spanmålsockrare köpte han in för billigt pris, för att sedan sälja till dyrt. En dag skref han till föreståndaren för en församling i provinsen Reggio, att han för 300,000 fres ville köpa en församlingen tillhörig skog; men att han, om församlingen icke ginge in derpå, skulle taga skogen i besittning, utan att betala ett öre derför. Skogen var dubbelt så mycket värd, men församlingen, som kände den höge affärsmannen, aktade sig väl för att göra den ringaste invändning. På sådant sätt har Frans V, hertig af Modena, erkehertig af Österrike, furste af Ungern och Böhmen, fältmarskalk i österrikisk tjenst och chef för österrikiska infanteriregementet n:r 32, blifvit en af Europas rikaste furstar.