Aftonbladet – 15 september 1859, sida 2

något af. sin fordna glans, då hon steg upp föratt går: On earcent dad ; I !skolen således förå bort honom5, utros padehob, och jag skall åter få-sofva i-to: I kunnen ej föreställa er den oro jag lidit under dessa tre dagar — hurt jag fruktat att någon kringstrykande. soldat från lägret skulle besökå vår fattiga koja och upptäcka den farliga hemligheten. El Tio Tomas skulle ej göra minsta afseende på min mans fordna tjenster, utan låta skjuta honom somen händ. Varen försigtiga, mina goda herrar, och bringen, oss ej -t.olyckals:. ; Hon syntes i hög grad lugnad från sin oro och gick, sedan hon ännu en gång -på det bevekligaste bedt demvbålla sitt lötte; Straxt efter. måltiden, hvilken, de, tack vare ODonvels ifver vid anrättningen, ej länge behöfde vänta på, begåfvo sig de båda vännerna af på sin:expedition, till häst och väl beväpnadesDet. hade. blifvit så öfverenskoms met emelian dem, att de skulle len.na den sårade mannen den ena af sina hästar, för att återvända till Rodils högqvarter, såvida hah vortei stånd att rida. Om ej; så-skulle -de uttänka något annat medel till. hans räddning. Då de passerade piketposten; frågade Haroldbefälhafvande officeren, om några fiender synts.tills en Feat F leke en enda rebell synes hafva lemnat deras läger, svarade den unge ofhiceren. Christinos hafva Blifvit försigtiga: Om vi, såsom nu, fortfära att vinna framgångp, tillade han förtröstansfullt, så skall bans majestät före årets slut göra sitt intåg i Madrid.v Må det gå säsom ni hoppas,, sade engelsmannen. sViva el Reyl sade spanioren i det han återstack cigarren i munnen, och de unga männen redo vidare. Då de kommit halfva vägen, stannade de