är nöjd med valet af maka, så vet jag ej hvad-verlden har att göra dermed. Den rättänkånde qvinnan teg; ej derföre att hon klandrfadehans ädla. beslut — tvärtom, Hon skänkte honom sin beundran derför; men hon ansåg det alltför brådstörtadt; hon trodde på ångrens och bönens renande makt. Ni gillar ej mitt beslut,, sade Bob, något nedstämd. Jag anser första planen; att vänta ett år, vara den bästa,, svarade m:rs, Corling, och jag betviflar att Susanna vill frångå den. Giftermålet; är en -betätiklig, ja en:ganska allvarsamsak,, tillade hon och bjöd till att hämma de: uttryck af innerlig glädje, som känslan af hennes egen lycka framtikallade i hennes ansigte. Skulle ni komma att ångra — nej hör mig fill slut — eller skulle ni genom ett förhastadt ord, en ovänlig! blick, återkalla det förflutna, så skulle det krossa er hustrus hbjerta.n . Åh, derför har jag ingen fruktan; jag är ieke något barn längre,, svarade den unga mannen. sJag skall göra henne ett anbud härom; och i fall. ni ej-afråderdet, så är jag säker — det vill säga: så tror jag — att hon säger: ja. Och om hön gör det, inföll Nancy, så skola mina varmaste böner följa henne till altaret — men jag tviflar på att ert hopp går i fullbordan. Känske ber hön om ett råd af er. Ja, kanhända. Och hvad skall ni då säga henne ?, : Detsamma som jag nu sagt ern, svarade den; redliga Nancy. Men lita på mig; det skall icke gå derhän. Hennes förutsägelse besamnades; ty då den: unga mannen samma afton bad Susanna samtycka till deras förening, Zafslog hon det så bestämdt, men på samma , gång, så ödmjukt,