Aftonbladet – 10 september 1859, sida 2

Detta byte hade dock:sina svårigheter, då den ene ej trodde den andre. I detta bryderi var ingen annan hjelp, än att inkalla en tredje person, med hvars tillhjelp saken slutligen lät sig verkställas. Samma stund baronen fick qvittot i sina händer, gick han fram till fönstret och undersökte det noga. Sedan han öfvertygatsig att qvittot verkligen var detsamma som han tillverkat, oftrade han det åt lågorna. Ett olycksbådande leende spred sig öfver hans drag, då han såg det vara förtärdt. God morgon, mina herrar,, sade han, såvida I ej hatven några andra affärer att afhandla, så måste jag anhålla att blifva lemnad allena. Se så, låt inte detta störa det goda förhållandet oss emellan, sade Brandon. Men det är så likt er, engelsmän! Då den ene vännen lurar den andre i Newyork, så äro de på lika treflig fot med hvarandra efteråt, ändå: Vi äro icke i Newyork nu.o Nej, och stor skada är detx, sade amerikanaren. Alla försök att tillvägabringa en försoning hlefvo kallt afböjda; bankiren förklarade, att han aldrig mer kunde hysa förtroende till den, som en gång bedragit honom. Som Ni behagar, sir John, svarade Albert Mortimer med liknöjd röst. Är det er-mening att vi skola blifva fiender, så torde ni erinra er att det icke är jag som sökt det. Den förre bugade sig stelt. Och att miss Cheerlys. ferntusen pund måste blifva betaldtav, tillade Brandon Burg. Detta är nödvändigt för mitt anseende,, Oaktadt all sin harm: måste den gamle mannen. le åt äfventyrarens anseende. Det föreföll honom som ett ypperligt gyckel. De sköla blifva betaldtan, sade han; pni