Aftonbladet – 10 september 1859, sida 2

Det är bekant, att, att de besvär, som blifvit afgifna öfver riksdagsmannavalet i hufvudstadens första och femte valkretsar, gå ut på, dels att få hrr Hjerta och Rosenqvist, såsom varande frälsemän, förklarade obehöriga att välja och väljas till riksdagsmän i borgareståndet, dels ock att få valet i de resp. kretsarne ogilladt, på grund. af några formfel, som förmeras ha blifvit begångna vid sjelfva valtillfället. Lemnande för ögonblicket åsido den frågan, huruvida de förmenta formfelen verkligen äro begånana samt kunna finnas vara af beskaffenhet att föranleda upphäfvandet af valet på ettdera eller båda ställena, vilja vi endast taga oss friheten erinra, att frågan om brr Hjertas och Rosenqvists valrätt och valbarhet alldeles icke kan blifva föremål för pröfning i besvärsväg, alldenstund magistratens beslut, att anse dem ega valrätt och vara valbara redan är laga kraftvunnet. Uti den af K. M:t undtr den 13 sistlidne Juli fastställda valordning för hufvudstaden förekomma i 6 ock 7 följande stadganden: 6. Å den för justeringen utsatta tid skall för Kvarje valkrets vallängden, qvärter efter qvarter, långsamt uppläsas och alla namn två gånger upprepas; äfvensom, sedan ett qvarter blifvit gepomgånget, de närvarande tillfrågi ag — — om någon anses vara obehörigen 1 längden införd; och skall denna uppläsning omedelbart derefter yt sterligare en gång förnyas. 7. Den, som icke under någondera af dessa pppläsningar anmäler. hvad han mot, vallängden i afseende ppå det qvarter, som är under uppläsning, finner sig böra anmärka — — — hafve al! vidare talan derutInnan förlorat. Nu har, vid den justering af vallängderna, som den 12 Augusti i laga ordning egde rum, ingen anmärkning blifvit gjord mot hrr Hjertas och Rosenqvists upptagande i vallängderna, lika Jitet som mot den af magistraten, på grund af valordningens S 3, tilllagda anmärkningen, att de voro valbara. Då alltså det rätta och lagliga tillfället att framställa dylika anmärkningar blifvit försutet. hafva valmännen, jemlist uttryckliga orda: lydelsen i: 7 6, all vidare talan derutinnan förlorat. Riksdagsordningen har emellertid sörjt för att fataliernas försittande i afseende på anmärkningar mot obehöriga personers utseende till representanter ingalunda s tter dessa i tillfälle, att, emot gällande lagar, intränga 1 stånden. -Nämnde -grundlags 21 förbehåller hvarje stånd dess pröfningsrätt i afseende på sådana medlemmar, emct hvilka, till följd af 14 och 18 SS, någon anmärkning eger rum?.. Den gifver derjemte ståndet rätt att. om frågan är klar och tydlig, densamma afgöra. Orm derföre i borgareståndet någon anmärkning göres mot hrr Hjertas och Rosenqvists behörighet att der taga plats, så blir det ståndet sjelft, som: får afgöra, huruvida det anser grundlagen utesluta :frälse borgare och idkare af borgerliga yrken: från valrätt och valbarhet i städerna. Hvad tögsta domstolen tänker om sak p lärer man emellertid redan få erfara genom dess snart motsedda utslag öfvor de emot hr Ridderstads val anförda besvären, såvida nemligen dessa, efter hvad vi tro, blifvit i behörig tid anmälda.