Aftonbladet – 10 september 1859, sida 2

TOLFTE KAPITLET. Hvad bröllopsfest är det? Två falska hjertan Som häda vigselns helga band — : Shakespeare. Flera dagar sedan Eugenia gifvit sitt samtycke till att blifva Burg Halls herrskarinna, var general Trelawney än försjunken i djupa tankar, än orolig och retlig till lynnet. Fan hade synbarligen någonting på sinnet, som han: önskade :meddela. Många bref blefvo skrifna till hans blifvande måg, men aldrig afsända, -utan uppbrända: den gamle soldaten var i den menniskas sinnesförfattning, som ifrigt önskar att: meddela en hemlighet, men ej vågar anförtro den åt ett bref. Denna flicka var född till min plåga, upprepade han för sig sjelf. Måtte detta bekymmer vara det sista, likaväl som det största, hvilket varit hennes öde att förorsaka mig. Det hårda i dessa ord var troligtvis föranledt af fadrens misstanke, att Eugenia för. derfligt inverkat på sin systers lycka. Han hade väl icke bevis derpå, n en fars ömhet låter sällan bedraga sig i sädana fall. Detta tillstånd af obeslutsamhet bringades ändtligen till sin -kris genom en paragraf i Morning Post, som mrs Mortimer läste vid frukostbordet, en morgon, med ett utrop: Hur löjligt! Hvad är så löjligt, min bästa fru? frågade generalen. . Ni skall få höra,, svarade enkan: Snart förestående giftermål inom den förnäma verlden. — Vi äro, enligt säkra underrättelser, i tillfälle att meddela, det Brandon Burg, esq., som nyligen tillträdt de stora familjgods, hvartill hans kusin, mr Härry Burg, påstod sig ega arfsrätt, snart. kommer att föra till altaret den sköna och älskvärda dottern till general Trelawney. Familjejuvelerna äro åter infattade med, den största prakt och ett högst elegant