Aftonbladet – 9 september 1859, sida 3

1dkerska, som -häremot bryter, böte irän och med en till och med fem riksdaler. (Forts.) näten Förslag till lag .om :sundhetsförhållandenas ordnande i riket. N (Forts: från n:r 207.) I afseende på osunda bostäder föreslås, att lägenhet,-som kan inverka skadligt på helsan. bör till beboende förbjudas, tilldess den blifvit i nöjaktigt skick försatt — och att förbud må utfärdas möt att i sämnia lägenhet inrymma ett så stort antäl persöner, att Helsan deraf Kän komma i fara, Komiterades motivering för de Kär föreslagna bestämmelserna vidrör just sjelfva roten till allt det elände och det ohyggliga mortalitetsöfverskott, som gör vår hufvudstad till den osundaste i hela den diviliserade verlderiy och derföre anse vi-ots bär böra införa den i-sin helhet. Komiterade säga: Stadgandena om ostnda bostäder bero af svaret på den frågan; Hurtwvida den enskiltesfrid disposition af sin egendom kan inskränkas genom lag; och komiterade tro svaret icke varå någön tvekan underkastadt. Ett boningshus kan vara af den beskaffenhet, att tillåtelse till dess upplåtande såsom menniskoboning vore nära nog detsamma som att se genom finger med mordförsök, Under förevändning ätt man icke eger blåtida sig deruti förr än mordet är skedt. Då osvikliga vetenskapliga sanningar och en hästän daglig erfarehhet intyga, att .beboendet af ett HUS med vattönsjuk grund, med multnade syllar, liggande omedelbart. på marken, med svamp och röta, med .oduglig eldstad;.med brist på ljus och på frisk luft, är ofelbart åtföljdt af sjäkdom, då torde rhan väl lika litet tvifta, ät samhället, genom sin styrelse -och sina organisefade myndigheter; eger förbjuda dess användande till boning, som mean tviflar,: att försäljning af gift och af med skadliga tillblandningar förfalskade födoämnen kan förbjudas. Saken är så klar, :att kommunala och polismyndigheter fedan ofta ineddelat dylika förbud, utän att hafva tydlig lagbokstäf till stöd; och det torde då vara bättre att en sådan meddelas; derigenom är åtminstone det vunnet; att hvad myndigheter förut tagit sig såsom en, på mensklighet och förnuft grundad rättighet, äfven blifver ett åliggande, och att förbuden kunna med verkande påföljd inskärpas. å I flera af Sverges städer har uppstått ed industri att skaffa sig hus och enkom apterå dem till arbetsfolks inhyrning. Husens beskaffenhet, deras Helsosamhet, värmbarhet .o. s. v. tagas icke i betraktafide; äfven uthus, stallar och dylikt inredas tillå boningsrum; och i hvartdera-af dessa inpackas ofta flera familjer, så att osnyggheten och osundheten blifvå upprörande för hvarje oförderfvad menniskokänsla. Det jemförelsevis låga prisy hvartill inhysning i dessa boningar kan skej bidrager ej litet att lockade. stora skarornåaflandsbygdens: lösa befolkning; in. till städerna; der de hoppas arbetsförtjenst, men oftast möta. elände och förnedring, hvarefter, om ieke döden mellankommer. landet får återtaga sitt lån, förderfvadt af sjukdomäår, oftå nedsjänket i brött, nästan alltid i duglösket och elände. — Allestädes, och icke minst här, Hehöfva städerta ständig förstärkning och uppspädning genom inflyttningar fråd landet; mensonaturliga medel böra icke användas att ditlocka. den. sämsta. och lösa befolkningen; Det kraftfulla-ochdugliga folket-deremot kommer icke på obestämdä vilkor, eller egentligen utan vilkor, såsom. mängden af de nu inflyttande, utan både fordrar och kan: betala sunda. boningar. Det nuvarande tillståndet är produkten af. en vexelverkamr de osunda, osnygga och för ringa prisåtkomliga boningarne tillskapa. den eländiga befolkningen, och denna: tillskapar behofvet af boningar till-lågt pris; d. v: s: osunda och osnygga, och möjliggör. den industri, som tillhandahåller dem. — Hela landets och isynnerbet städernas: fördel är, att denna förderfliga och nesliga industri hämmas; och medan F man afvaktar, att bildning, arbetsamhet och välstånd skola göra underVerket, är det angeläget, ätt det sker genom det enda annars ocänkbara medlet, ett uttryckligt. lagbud I Englands, Belgiens. .ochandra länders lagstiftning hafva lokalmyndigheter blifvit berättigade att förbjuda beboende af hus och lägenheter, som tydligen befinnas farliga för allmän sundhet. Hvad särskilt föreslås, angående alltför många personers inhbysande i en lägenhet, är af ömätlig vigt, såsom hvar och en funbnit, hvilken Med uppmärksamhet följt em ellef anhan epidemis gång. Det är i de tätt befolkade qvarteren, i de af menniskor fullproppade bonihgslägenheterna, som sjukdomar uppkomma och utveckla sig, och hvarifrån de sedan spridas. Försök att, vid yppad sjuklighet raskt ingripa och förekomma trångboddhet och öfverbefolkning, hafva visat en nästan förvånande verkan. Malhnö Har två gåvger vid hotande koleraepidemi i detta medel funnit en räddning, hvarför staden har att tacka sina myndigheters upplysving, beslutsamhet och nit. — Exemplen af sjukdomars beroende af trångboddhet eller godt utrymme äro mångfaldiga;. Kaserner och fängelser förete slående bevis derpå, attom ett visst mått af utrymme är jemnt tillräckligt för ett antal personer, så infinner sig sjukdom, så snart detantalet öfverskrides. I det kejserliga lustslottet: S:t Cloud, nära Paris, har hvarje år, så snart kejsaren utflyttat dit, stark sjuklighet uppkommit bland. garnisonen. .och-fortfarit ända tilldess kejsaren åter inflyttat derifrån., Manskapet har lidit mest, mindre underbefälet, som bebör särskilta rum i kaserrfert, minst öfverbefälet, som bor i ett annätHus och -sälläw värit afsjäkdom besväradt. Orsaken har befunnits våra; att garnisonen fördubblas vid kejsarensvistande på stället, samt. att-de tillkomna soldaterna inrynmimas! isähmä rutt med det förut befintliga manskapet. Sjukligheten har, såsom sagdt, åter ga så snaft) kejsaren bortflyttat och garnisonen återgått till sitt mindre antal. I Bruchsel i Baden finnas tvä fängelser: ett gemensamhetsfängelseför mindre förbrytare, det andra cellfängålse för tökthusfångar. Dödligheten i det förra är dock dubbelt stärkåre än i det senare; och likväl räknår lagens ett års cellfäbgelsestraff lika med tre års gemensamhetsfångelse. Gel rne hafva icke bättre kläder och föda eller mi else or EE SVETS ENE SERNER ÄRR NN NE ANSER lomy.jdå: bon. lysspade.till. hans: tomma.prati : emförde hon honom ovilkorliot med Harold I