Aftonbladet – 8 september 1859, sida 3

F.d. Militär. Med ångfartyget Bore, som i går afton anlände, bekommo vi tidningar från London af Jen I, från Paris och Bräössel af den 2, samt rån Berlin och Hamburg af den 3 dennes. FRANKRIKE. Säkraste beviset, att Constitutionnels ryktara artikel i fråga om rhellersta Italien verkigen är att anse såsom officiös, är den förindrade hållning ett annat officiöst blad, Pays, intagit efter det nämnde artikel blef synlig. Sistnämnda blad hade, såsom bekaht är, törut aed mycken bestämdhet förfäktat den satsen, :t preliminärerna i Villafranca gjorde hertizarnes af Toscana och Modena återinsättande regeringen nödvändigt till hvad pris com velst, samt angrep synnerligen häftigt Patrie, om hyllade motsatt åsigt. Den 2 dennes inner nu Pays plötsligen, att Constitutionnel :ppfattat denna angelägenhet på ett sätt. som velt och hållet öfverensstämmer med Payss isigter, och förklarar helt obesväradt, att det ir en för länge sedån afgjord sak att om rankrikes råd icke följas, skall det ändock ej använda våld till förmån för furstarne. Preliminärerna i Villafranca, heter det bland innat, voro knappt undertecknade, förrän det engelska kabinettet förklarade inför parlamentet, att det erhållit franska regeringens försäkran att furstarne icke skulle restaureras med våld. Dessa förklaringar ha åldrig blifvit hvarken förtiekade eller vederlågda. Moniteur de la flotte anser det nyligen skedda tillsättandet af en komite i England till undersökning af landete försvarsanstalter böra ingifva förhoppningar om fredens bestånd. En dylik undersökning kommer att gifva vid handeh, att England på ett fruktansvärdt sätt är rustadt både till anfall och försvar, och sedan detta blifvit ådagalagdt;skola alla farhågor försvinna, menar tidningen. Constitutionnel innehåller en märklig artikel i afseende å amnestidekretet. Såsom bekant är, har a!ltsedan utfärdandet af detta dekret frågan om -säkerhetsåtgärdernas och Ilagens af-den 27 Febr. 1858 förhållande til umnestien varit mycket afhändlad och blifvit olika uppfattad. Isynnerhet gäller frågan art. 7 i ofvannämnde lag, enligt hvilken hvar och en, som blifvit dömd, internerad; landsförvist aller deporterad, kan, såsom farlig för den allmänna säkerheten, genom säkerhetsåtgärler interneras i ett departement inom riket eller i Algerien. Constitutionhel förklarar nu på det bestämdaste, att amnestien är fullstänlig och utan alla förtydningar utplånar de beslut, som ha afseetide på de i artikeln 7 anförda epokerna — Majoch Junibändelserna 1848, Jun: händelserna 1849 och Decemberbändelserna 1851 — så att de personer, som ör dessa händelser blifvit dömda, internerade, andsförvista eller deporterade, icke i kraft af lagen af den 27 Febr. 1858 kunna underkastas nya säkerhetsåtgärder. Det gör intet till saken, förklarar slutligen Constitutionnel, om denna lag blifvit tillämpad på dem ell:r ej; amnestien insätter åter alla, som tillhöra dessa särskilta kategorier, i åtnjutande af den allmänna rätten. I afseende på frågan rörande de italienska hertigdömena yttrar Siecle: Om Europas reeringar endast i det fallet vilja erkänna del örra dynastiernas i Toscana afsättning m. m., utt den allmänna rösträtten fäller sin dom, så tro vi oss veta, att den toscanska och sannolikt äfven de öfriga provisoriska regeringarne iro ganska villiga ait ånyo vädja till fölket. Frankrike och Europas öfriga makter behöfva lott äska det, och ett plebiscitam skall genäst sammankalla alla medborgare. De skola lla afgifva sin röst och resultatet kan ej vara tvifvel underkastadt. Vi va att störhertigens af Toscana anhängare söka värfva personer, som kunna vara bugade att störa denna imponerande ordning, som väcker Europas beundran. Vi veta att petitioner -kolporteras, att man i städerna gått från salubod till salubod för att erhålla underskrifter, att man på landsbygden uppmanar bönderna att underteckna sina bomärken. Vi äro öfvertygade, ätt alla dessa tillställningår skola gå 1 qvaf. Monitören berättar, att det första exemplaret af den i Paris slägna minbespenningen öfver det italienska fälttåget af kejsaren sändtså: till konung Victor Emanuel såsom den oinskränktaste hyllning åt det italienska oberoendets förste -soldat. ENGLAND. Times ser i Constitutionnels artikel, i fall den uttalar det franska kabinettets verkliga åsigter, den säkraste garantien för Italiens fri-4 het, som då blefve ett verk äf Napoleon III. Ät konungen af Sardinien ger bladet det rådet, att endast tills vidare verkställa hertigdömenas annexationj för att upprätthålla ordningen i dem, förebygga revolution samt hålla de öfriga tronpretenderterna på afstånd, till dess sakernas nya ordning är befästad. Morning Post, likasom Globe, se i Constitutionnels artikel en bekräftelse på sin egen, alltid med tillförsigt uttalade mening att Napoleon UI haft allvar med Italiens befrielse. Morning Posts artikel bär en äkta napoleonistisk prägel. Det ät väl bekant,, heter det bland annat, att de österrikiska armeerna i Venetien blott vänta på uppbrottsorder, för att rycka in i hertigdömena, samt att det eridast fattas wienerkabinettet mod att gifva dessa order. Af detta skäl harkejsar Napoleon nyligen förklarat sig nödsakad att qvarlemna en armåkår af 50.000 man på halfön. Lägger man dertill de 60.000 man, som Sardinien sannolikt bar på benen, och uppskattar man de provisoriska regeringarnes förenade krigsstyrka, hvilken står under Garibaldis befäl, till 40,000 man, så är Italien genom en krigsmakt af 150,000 man betryggadt för möjligheten af etti plötsligt anfall. : å ik I Daily News finnas ånyo adresser införda 1 RM VN a RAL NT RER JG NN rn