Aftonbladet – 8 september 1859, sida 3

AL CllerSsoRKICS al Dada Uuc SUNGenUuE Palt tilld, I rade ej kunnat anträffas. Castro hade nedlagt sitt embete; Något definit:vt presidentval hade innu ej egt rum. Handel och när ngar lågo i lägervall. Förslag till lag om sundhetsförhållandenas ordnande i riket. (Förts. från n:r 206.) Efter en framställning af bvad för helsovården hittills blifvit uträttadt i andra länder, stvergå komiterade till de speciella skälen för let at dem här framställda lagförslag. Lagförslaget indelas i 3 hufvudafdelningar; I. städerna; 2. landet; 3. allmänna bestämnelser. Den första bufvudafdelningen indelas iter i 9 kapitel, nemligen: 1. tomtreglering, 2 nybyggnad, 3. förändring af befintlig byggvad, 4. för helsan menliga handteringar, 5. ;sunda bostäder, 6. renhållning, 7. begrafvingsplats, 8. åtgärder vid fortfarande större lödlighet, 9. hvad med stad jemförligt är. Vi sysselsätta oss här till en början med hvad lagen föreslår i afseende på städerna. Nödvändigheten af föreskrifter för tomtrejering, eller hvad som iakttagas bör vid ordandet af gator och öppna platser i stad, torde avar och en inse. Äfven för äldre städer böra tomtregleringar uppgöras, på det attnySyggnader till följd af eldsvådor eller andra händelser måtte passas in efter den fastställda planen, så att staden möjligen kan ien framid åtminstone erhålla den nödvändiga och isyftade regelmässigheten och sundheten. Af lenna orsak föreslås, att tomtreglering skall apprättas, och att dervid må lakttagas: att marken afväges och den höjd bestämmes, som stan bör ega för vattnets obehindrade aflopp; tt qvarteren icke utstakas så stora, att nödig wuftvexling hindras, att gata blifver minst 4 ot bred och så rak som möjligt, och att jemväl andra för luftvexling erforderliga platser utläggas. I sammanhang härmed stå föreskrifterna om ie san tära försigtighetsreglor, som måste iaktagas vid nybygnad af boningshus. Tomtplats näste ega den höjd, att marken under huset san befrias från vatten, om den icke är nog :orr, hvadan upplysas bör före all nybygnad, wuru grunden är beskaffad till djup af minst 3 fot, och om grunden ej är sådan, att fuktighet icke kan derifrån upptränga i huset, nå boningshus icke uppföras. Orsaken derill är lätt funnen ianseende till fuktigbets kadliga inverkan på helsan. På det att lufen må kunna hafva spelrum, föreslås, att rögst hälften af tomt må bebyggas, och att n bygnad ej må vara mer än högst 60 fot 1ög från grunden till taklistens öfra kant och :;) heller större än förbigående gatas bredd; skad med VV, deraf; takets höjd får icke. öfverstiga bygnadens halfva bredd, om fall anoringas åt begge sidor, eller uppgå till mer in 74 deraf, om fall endast göres åt gatan. Detta gäller dock icke för offentliga och mo2umentala bygnader, hvilka också mest ligga vid öppna plawer. Källare får icke läggas innorlunda, än att den håller sig vattenfri, y något menligare för helsan finnes knappast in sådana källare, der vatten tidtals qvarstår ,ch endast genom pumpning kan bortskaftas. Ehuru boningsrum sällan, om någonsin, hos ss blifvit inredda lägre än markens yta, anes dock nödvändigt föreslå, att deras golf skola ligga linet d fot öfver gatan, deras nöjd från golf till tak skulle vara minst 9 fot, det minsta som -välär förenligt med trefnad. Der skall finnas fönster med dragruta, som alla årstider kan öppnas, samt tillfälle sill uppvärmning. -I-offentliga rum?skola äfven -finnasändamålsenliga anstalter för luftvexling; likaså i fabriker och Verkstäder, så vidt det kan ske utan mehn för yrkets bedrifvande. Nyttan af dessa bestämmelser om luftvexling är väl tillräckligt bevisad i-detföregående. Om statens rätt att lagstifta i detta afseende kan tvifvel icke uppstå, då det rör ,ffentliga bygnader, och icke heller då det rör enskilta; som använda sina medmenniskör ill arbete för sin industri, helst ned det undäntägstillägg, som i detta afseende föreslagits. Vera skenfagra kunna de inkast vara, som göras mot. de föreslagna föreskrifterna om fönster oek vädervexling i enskiltas, af dem sjelfva ller byresgäster bebodda rur,; men så länge staten tilltrör sig att stifta lagar mot sjelfnordsförsök och ännu mer mot sådana till. ställningar, som sätta andras lif och helsa i fara; torde äfven det nu ifrågavarande kunna föreskrifvas — Om afträdes-och gödselkistor föreslås, att de ej få anbringas under boningslägenhet eller trappa; att de skola vara öfveräckta samt så inrättade, att de insläppa frisk luft eh att den förskämda luften kan afledas ge rom trumma eHer dragrör, som räcker upp sfver bygnadens takföt, eller högre, om så oehöfves; att de ej läggas närmare än 30 fot ill hemtningsställe af vatten för dryck eller nushållsbehof; och att de genom puddling med stensättning eller genom cementmurning ibottren och på sidorna göras täta, så att Aytahde renlighet ej Kan uttränga. Nödvändigheten väraf inses lätt af det föregående. Vid förändring af befintlig bygnad skola rvaturligtvis samma bestämmelser gälla som rid aybygnad. De föreslagna bestämmelserna rörande för velsan menliga handteringar stödja sig på den egeln, att hvar och en, som vill lefvaisamvälle, måste underkasta: sig att icke företaga vågot, som är vådligt förde öfrige medlemnarnes Hf eller vigtigaste intressen. För detta damål måste till och med den eljest oantliga eganderätten uppoffras. Derföre hafva Ifa Tander åtskilliga handteringar varit bjudna i det inre af städerna, och äfven i verge äro sådana förbud ieke okända, t..ex. not sockerbruk och tindsticksfabriker för undälaptäe sa fooldförar Rh ömnmet sågat vo osv