Aftonbladet – 7 september 1859, sida 3

stött öfver den öfverlägsna ton den andre tog sig; så säg mig nu bara huru du menar. Nåväl dåp, svarade Mortimer, först och främst önskar jag befria dig ur sir John Sels lems våld, som egennyttigt skött dina angelägenheter och tagit lejonparten af rofvet för sin andel. Förlusten affastebrefvet, som på ett så oförklarligt sätt försvunnit ur arkivet vid Burg Hall, och upptäckten af att han förfalskat miss Cheerlys qvitto på de femtusen pund, som det är ganska klart att han påbördat din narraktiga kusin — allt detta skall sätta mig i stånd att genomdrifya denna afsigt. Den ena tjensten mot den andra.n Men säg mig huru jag skall få pengar för att betala Wigget och Tye deras fordranv, sade den förre, som för ingen del kände sig missbelåten vid tanken att störta bankiren. Pengar måste anskaffas. Så är det dessutom din andel i affären, som jag väl kan tro att du ej vore emot att inkassera.n Jag kan vänta. Nå, utropade Brandon och stirrade förvånad på honom, det är hvad jag kallar rätt honnett af dig! För några veckor, tillade Albert; Den unge yankeen kände en obeskriflig lust att hvissla, men lade band på sig tillföljd af den förmaning han nyss erhållit; Hvad Wigget och Tye beträffars, fortfor den förre, så kan du lätt tillfredsställa dem genom att sälja skog och timmer. Snape och hushållerskan kunna betalas genom samma medel. Med mig får du göra upp saken då du gifter dig.n Nå, vid alla bimlarb utropade hans bundtsförvandt, det är en utväg, som jag inte gjort räkning på. Men jag har det,, svarade Albert med orubblig köld. Du är nu i ställning att