Aftonbladet – 6 september 1859, sida 3

Jag skulle göra det,, svarade Isabella, som med svårighet hämmade sina tårar, om jag ej fruktade att hans partiskhet för mig skulle förmå honom att behandla henne med hårdhet. Ack, Emmap, tillade hon, alltmera upprörd i denna partiskhet ligger hela grunden till mitt lidande. Det är den som förstört Eugenias ömhet för mig. Kan du icke förstå hvarifrån denna partiskhet härflyter? inföll hennes åhörare; säkerligen af ditt mildare lynne, din kärleksfullare natur och renare hjerta.n Det har varit så alltifrån vår barndom, och skulle jag äfven ega de företräden din vänskap förlänar mig, så skulle de ej kunna göra detta förhållande rätt förklarligt. Sannerligen gör det mig ganska olycklig! Jag kan icke säga dig huru ömt jag förr älskade Eugenia och huru mycket jag ännu, till trots för hennes hårdhet, är fästad vid henne. Af ofvanstående samtal synes tydligt hvilket fullkomligt förtroende uppstått mellan dessa unga flickor, som dock så nyligen sett hvarandra för första gången. Öfverensstämmelsen i deras natur hade fört dem tillsammans. Det ligger en magnetisk kraftioskulden och dygden. I stället för aföund, förorsakade detta förhållande -m:rs Corling verklig glädje — Vi anse oss förbundna. att för framtiden utmärka henne med detta namn, ehuru det fordna, välbekanta, Nancy blifvit oss så kärt, att det troligen en och annan gång kommer att undfalla vår penna. Denna ödmjuka, anspråkslösa qvinna fattade väl att miss Cheerly behöfde ett mera bildadt umgänge än hennes, och hvar gång Isabella, i sin fars vackra ekipage, höll utanför hennes enkla boning, för att taga sin vän, med sig ut att åka, kände hon sig både stolt och lycklig — ja, tio gånger mera, än om denna välvilja blifvit henne sjelf bevisad. Må himlen beskydda deml kunde hon då utropa, i det hon såg på sin man; de äro af naturen ämnade till vänner åt hvarandra. Ett gillande leende af hennes make var den kära lönen för dessa sjelfförsakande ord.