Aftonbladet – 5 september 1859, sida 3

t (Insändt.) Vid sista prestmötet i Göteborg regleradesadjunktlönen sålunda: att den, jemte fritt vivre, skulle utgå af komministrarne med 150, af pastorerna i 3:dje klassens pastorater med 200, i 2:dra klassens med 250 och i 1:sta klassens med 300 rdr rmt. Härvid kan man väl ej med fog säga att adjunkterna få för mycket; dock lärer den minsta lönen kunna anses vara tillräcklig och den högsta riklig, när man tillägger offret, som dessa embetsmän uppbära (och hvilket ganska många af dem, i anseende till det trägna missiverandet, komma i tillfälle att upptaga tvenne gånger om året), samt särskilta sportler, som icke så sällan tillfalla dem, när de göra sig älskade. i församlingen. Deremot är mycket att anmärka i afseende på sättet, hvarpå lönen blifvit bestämd att utgå, hvilket synes insändaren hvarken vara fullt lagenligt eller billigt. — Kongl. cirkuläret den 14 Sept. 1839 bjuder nemligen, att domkapitlen skola vid blifvande prestmöten söka åstadkomma en adjunktlönereglering, afpassad efter dessa tjenstemäns behof och göromål. Men för denna afpassning kan omöjligt prestlägenheternas klassifikation, der sådan eger rum, blifva ens en rimlig, än mindre osviklig norm. Här gifvas t. ex. pastorater af 3:dje klassen som, för folkrikhet, eller lokala omständigheter, gifva adjunkten mer att göra och bereda honom större behof än de af 1:sta klassen, och samma förhållande är vid de oklassificerade komministraturerna, att den ena är långt besvärligare än den andra. Ehuru icke uttryckligen befalld i oberopade kongl. cirkulär, borde likväl billigheten mot löngifvarne ock något tagas i öfvervägande. Pastorater finnas af 3:dje klassen i vissa provinser, som gifva dubbelt så stora inkomster som pastorater af samma klass lemna i andra provinser i stiftet. Är det då billigt avt de så olika lottade innehafvarne skola vara förpligtade till lika utgifter åt sina medhjelpare. Samma fråga gäller ock komministrarne, hvilkas beställningar äro så högst olika, att en del ej rendera mer än omkring 400 rdr, då en annan del gifva denna summan treom ej fyradubblad, : Huru nu dessa ojemnheter skola jemnas, det lemnar jag till mera sakkunniges bedömande; men ville emellertid till dessa hemställa om det icke skedde bäst och lättast derigenom, att lönen bestämdes att blifva lika för alla adjunkter, om den ock skulle utgöra för en hvar af dem 300 rdr, men att den utginge från en fond, bildad genom olika intrader från de olika ordinarie lägenheterna efter bestämmelser vid prosteller prestmöten. Älskare af rättvisa och billighet.: