Aftonbladet – 3 september 1859, sida 3

blandning.1 timma — eller i allmänhet tills fräsnins gen af den ur:kalkgruset utjagade kolsyränförsvunnit helt och hållet. De urtvättas sedan Väli vatten, och läggas på nytt i utspädd saltsyra, till hvilken man förut blandat 6 Procent i litet vatten löst uh dersvafvelsyrligt hatron. Det fill denna blötning begagnade. kärlet, som Kan vara en glasburk eller en stenkruka med jemn kant, betäckes lufttätt med , glasskifva, och man. lemnarsvamparne qvar deri tills de, efter omkring 24 timmars förlopp, visa sig..spöhvita. De upptagas då och urkramas samt tvättas i vatten på det noggrannaste. Asfalt för trottoarer. (Notizbl. zur Allgem. Boukeitung. 1858.) Finbokad jernmalm 40 procent, asfalt eller sten kolsbeck 52 procent och stenkolstjära 8 procent utgöra dön blandting, hvarmed trottoarerna beklädas på en bädd. af.grof sand. eller -kiselgrus. Asfaltöf verlaget tages till 6 .å.10 centimeters tjocklek, allt efter den olika nötning som det kan komma att un: derkastas, och gruslagret till 12 å 18 centimeter. Spikars nitning inuti virkot Af HENRY BATES. ; För att undvika nitar på utsidan af plankor, som skola fastspikas på hvarandra, och för att i allmänhet fästa en plänka säkert på en bjelke, när spiken ej räcker igenom begge, borrar man för spiken ej djupare än så, att blott ? eller ?, af den går in i borrhålet när spetsen når dettas botten, och sedan inlägger man, före spikningen, en liten jernbit eller ett groft sandkorn i.borrhålet. När spiken derefter inslås och spetsen når jernbiten eller .sandkornet, kröker den sig och nitar fast sig inuti virket; den klyfver sig dervid stundom, så att den bildar. en dubbel nit...I begge fallen håller den orubbligt, äåfven: om, som så ofta plär hända, borrhålet skulle komma att så småningom vidgas af jernet vid temiperaturförändringar och spiken lossna deri på långsidorna. Sätt att åtan särskilta apparater röka ut insekter ur driftus och drifbänkår. (Jourkal de Chimie medicale. 1859, Maj.) Blad af, stark tobak luttras i en mättad lösning af salpeter och torkas. . Denna luttrade. tobak förglöder sakta, likt fnöske, utan, påblåsoing; till förbräbningskärl behöfs blott några gamla blömkrnkor; som ställas på passande platser i drifhusen eller under drifhusfönstren, och betäckas löst med tegelpannor till förekommande af gnistor. Påtändningen sker en eftermiddag, hvarefter drifhuset eller drifbänken täppes.till.följande morgon. När fönstren åter öppnats, skingras spartstobakslukten,-af hvilken man. på detta sätt icke besväras under sjelfva rök: ningen, Ve : Hurå Tiöatz bereder sin skoppsförbydningsplåt. (Repertory of Patent Inventions. 1858, Dec.) Plåt af Muntz gula metall utbjudes numera til salu i alla stapelstäder, och frambringas i alla län, der af samma legering som uppfinnaren (G. F. MUNTZ) sjelf begagnar; men ändå har erfarenheten visat att den plåt, som fås ifrån hans egen engelska fabrik är varaktigare än-annan.c Då skilnaden icke ligger i legeringens beståndsdelar, så måste.den bero på sjelfva plåtens beredning, och härom har man nu fått upplysning. i ofvannämda. patentuppgift....Muntz,låter icke utvalsa den gjutna plåten i glödande, skick, sås som det annars brukas, utan afsvala den och utvalsa den kall, tills den håller 105 procent (?,, af den tjocklek den skall komma att få). Då glödgas och svälas dem på pytt; och valsas, återigen kallt, tills de öfverskjutande 5 procenten (eller ;.) försvunnit och plåten bringats till sin slutliga tjocklek. — Aluminium-Brons (omkring, 10 delar koppar och 1 del aluminium). användes.allmänt. i Frankrike för de maskindelar, som äro mest utsatta förinötning äfvensom för kanoner. Dess bruk för dessa ändamål tilltager äfven i EnBland. Denna brons kan uthamras-lika väl som stål, bar tre gånger de vanliga bronsens härdighet och lider ingen menlig inverkan af luften: S Rättelser i ; I gårdagens börsbörättelse, 2.dra raden af tidningens fjerde sidas första spalt står annoteras läs amorteras,.