Aftonbladet – 3 september 1859, sida 3

PRVER NPF BY SANSETCA ÅA England är fruktansvärdt rustadt både till anfall och försvar: skred om TEENISET:. Lampolja, och klöfett äf trän. Till lampolja -kan..tran, beredas genom sammanskakning med,ett afkok på. ekbark, till.dess en fällning dervid uppkommer, från hvilken den, klara tranen afhälles; -Detklara ihopskakas. derefter med chlorkalk och vatten; tills blandningen liknar tjock grädda, hvari då blandas så mycket. svafvelsyra, so fordras till kalkens utfällning i form.af gips... För att befordra den. härvid, utvecklade chlorens blekande och renande verkan, uppvärmes blandningen lindrigt och lemnas derefter att klaria. Den ofvanom gipsen flytande tranen är nu blekt, renad och tjenlig till lampolja. vi Klöftett fås vanligen ur foötlederna på -oxar eller kalfvar, men fordrar en långsam behandling för, att blifva brukbar till sitt, ändamål, nemligen till smörjning af ur och finare maskinerier.. .Den blir derföre ganska dyr (en liten flaska om 3 kubiktums innehåll kostar 3 rdr rmt); men den kan med fördel ersättas af den:på ofvannämda vis renade tranen, om denne slås i hvita flaskor; och i hvar flaska ställes en blank blyremsa, Hvarefter flaskornas utsättas för solsken några dagar. Blyet utfäller då den chlor, som möjligen ätfinu kan finnas qvar, och ofyanpå städnar en vattenklar olja, som utgör det åsyftade preparatet. Erappoxtrakt. s Af James. Wright. (Repertory of Patent Inventions... Febr. 1859.),.. Vanlig krapp. blandas med. sin femdubbla vigt kallt vatten e!ler klivatten, och blandningen lemnaås i ro en eller annan dag, hvarefter den inlägges i press duk och urpressas. Den urpressade vätskan, lemnad åt sig sjelf; stelnar först till ett gelelikt ämne, och sedan till en-fastroch en flytande del: Den fasta delen innehåller färgämnet, som afsöndras ifrån den flytande delen, urlakas med va ten ogh silas; samt är sedan användbar till färgning oeh tryckning. Gelcet kan äfven sönderdelas, medelst svafvelsyra; kvarefter syran fullständigt aflägsnas ifrån det utfällda färgämnet, medelst urlakning med vatten. Den vid urpressningen i pressduken qvarstadnande återstoden behandlas. .än en gång med kallt vatten, men till ringare belopp, och lemnar ytterligare en till. gel stelnande vätska; hvarur färgämne kan vidare: erhållas, på samma sätt som efter första urpressningen. Efter dessa begge pressningar med kallt vatten blandas det i pressduken återstående med varmt vatten, lemnas att draga, kokas, samt lemnas att sätta sig, hvarefter bottensatsen kokas. med kaustik kalilut. Den alkaliska lösningen frånsilas, kokas och blandas med svafvelsyra, som åter utfäller firgämne, hvilket efter syraåns urlakning med vatten kan blåndas till det ur gelesatserna erhållna Canonils. tändstickor utan fosfor. (Archiv der Pharmacie. 1859, Juni.) Canouil i Paris (Passage du Desir 1) säljer flera slags tändstickor utan fosfor; de följande tre: sortirna äro de allmännast efteefrågade: 1. Tändstickor af trä, med svaflade ändar. De tändas blott genom. gnidning-.mot en skroflig och hård yta, men hvarken genom slag eller stötar; de uthärda äfven en hetta om 160 grade OC. utan att fatta eld, och tända sig således ej i en kakelugnsnisch eller i ett-.af solen belyst fönster... Massanbestår af dextrin eler lim 10 vigter, chlorsyradt kali 75, brun blyoxid 35, svafvelkis 35. Dextrinen eller limmet löses i vatten till lagom mängd för blandningen. Det chlorsyrade kalit, blyoxiden och svafvelkisen pnilveriseras, hvart slag för sig, och blandas med lösningen till en deg, hvari svafvelstickorna doppas på vanligt sätt. 2. Säkerhetständare, med särskilda strykningsytor. De bestå af trä, vaxljus, papper, fnöske, m. m.-ochtända sig blott på den särskildt dertill bestämda strykningsytan. Tändmassan består af chlorsyradt Kali 7 vigter, blysocker 2. tväfaldt kromsyradt bali 2, svafvelblomma 1,. gummi eller dextrin 6, vatten 18. — Massan till strykningsytan består af hammarslagg 1, smergel 1, chlorsyradt kali.6; mönja 1, lim efter behof för att bilda-en deg, som kan utbredas jemnt på papp, trä eller metall: 2 ät 3 Tysta tändstickor, liknande n:r I i öfrigt, men utan fräsning. Massan till dem består -af ehlorsyradt kali 5 vigter, gläspulver eller kiselpulver 3, tväfaldt kromsyradt kali 2, gummi eller dextrin 2, vatten 8, . Biekning af ivältsvampar. Af professor Rup. BörrGERr i Frankfurt. (R. Böttgers: Polytechn. Notizblatt. 1859. N:r 1). s Man yäljer de imjukaste och finaste svampar öch framförallt .de. rostfriaste. De urtvättas några. gån ger med vatten, urtryckas, och läggas iutspädd saltsyra (af 1 vigt vanlig saltsyra och 6 vigter vatten), för att befrias. ifrån katkgrus,soch Jempas is denna. USSR ABIT SR