Aftonbladet – 30 augusti 1859, sida 2

Article Image
skulle föreslå Stockholm-Sagåbolaget att förena sin bana med Stockholm:Upsalavägen i trakten af Odensala. Sedermera tillkännagaf ordföranden det redan förut meddelade anbudet af ett engelskt bolag, hvilket anbud genom ett samma dag ankommet telegram numera vore såtillvida förändradt, att det engelska bolaget erbjöde sig att garantera för ?., af anläggningskostnaden. Med afseende härå beslöts, att bestyrelsen, sedan hon genom underhandlingar med det engelska bolaget, beredt sig det fördelaktigaste anbud hön ansåge sig kunna erhålla, skulle utlysa bolagsstämma för fattandet af beslut i frågan. — Rörande ångfartyget Danas förut omnämnda påsegling mot en fiskarebåt utanför Carlshamn mnehåller Carlshamns Allehanda följande förklaring af de båda fiskrarne: Vi undertecknade fiskare från Djupekås-hade den 15 Augusti kl. omkring 9 om aftonen utgifvit våra sillgarn, tillsamans åttiotre stycken, på ?, mils afstånd NNO från Hanö. Vinden var ONO, jemt väder och regndoft; vi voro gångne till hvila, då i detsamma vi blefvo påstötte af ångskonerten Dana, som -förderfvade vår babordsbog, så att vi neppeligen kunde vaka och komma till land; dock lyckades det oss med hjelp af vinden. Sillsarnen drefvo för strömmen. Vi anropade fartygets befälhafvare om hjelp, som stoppade fartygets fart, men han märkte att båten vakade och förmodade deraf att ingen betydlig skada var skedd, hvarföre fartygets maskin sattes i gång och detsamma aflägsnade sig. Den 16 tidigt på morgonen voro vi ute och lyckades hitta våra sillgarn åter, med förlust af ett. Efter det kapten Flodenberg i dag hitkom infunno vi oss och fingo veta, att rormannen vid omnämnda tillfälle yttrat till kaptenen, som var på kommandoplatsen, att ingen skada af betydenhet träffat båten, a den vakar upp, hvarföre fartyget sattes i gång. Den förlust, som vid detta tillfälle uppkommit, har hr kapten Flodenberg till oss i dag godhetsfullt betalt, och förklara vi honom sjelf personligen till denna händelsen oskyldig. Karlshamn den 23 Augu:sti 1859. Matts Sånasson, Jöns Sonasson, fiskare. fiskare fr. Djupekås., a — Vid assistanskontoret! äro från och med den 23 till och med den 29 dennes utgifna 2103 lån med 15,832 rdr och inbetaldta 1877 lån med 15,789 rdr rmt. — I en uppsats om de erfarenheter, som det senaste kriget gifvit i afseende på armeernas organisation, yttrar Göteborgs Handelstidning, med tillämpning på vårt eget försvarsväsende, bland annat: Det tillhör män af facket att närmare studera det sista fälttågets historia, för att deraf finna hvad Sverge inom detaljerna af krigskonsten har att lära. . De böraundersöka i hvad mån de refflade kanonerna gjort vårt eget artilleri oanvändbart. att vi icke må komma i samma nödvändighet, sorå Österrikarne vid Medole, att nödgas skydda sitt artilleri genom kavalleri; de böra undersöka i hvilken mån den österrikiska skarpskjutningen må vara förenad med den franske infanteristens metod att skjuta snabbt och med hög. elevation; de böra framför allt hafva mycket att lära i fråga om armens ordentliga furnering med föda, skodon m. m., hvars vigt visatsig i nästan alla de sista drabbningarne, derunder hela afdelningar af österrikiska armån måste uppehålla en-strid i flera: timmar, sedan de derförut fått marschera flera mil utan föda. Bättre en stark och uthvilad soldat, heter det nu, än tre uttröttade och uthungrade.Men hvad man kan bedöma, utan att vara man af facket, det är de allmänna grunderna för armeorganisationen, och det är på detta område vi hafva i Sverge så mycket att öfI vertänka. I systemet för vår indelta armå ligga visserligen många förträffliga sidor, nemligen i soldatens moraliska utveckling och I ställning såsom en man af folket i detta ords vackraste mening, men der möta ock stora betänkligheter; 1 samma stund denna armå kallas i fält. Den är nemligen allt för fåtalig och spridd på alltför stora afstånd för att kunna i farans stund utgöra ett verkligt försvar; för hvarje man, som stupar, faller der Ten familjefader, efterlemnande hustru och barn; Å vördorna af inträffande förluster drabba den dena roten och det ena rusthållet helt annorlunda än det andra, o. 8. v. Det är med tt ord så, och må vi icke tanklöst blunda för denna sanning, att till trots af de ofantliga uppoffringar nationen gjort för sitt försvarsverk, som under åratal agit lejonparten af vår budget, ega vi i farans stund icke något verkligt försvar. Det låterstår oss ingen annan utväg, om fienden når våra kuster, än att vädja till den -natioella hänförelsen och kalla folket i massa ander fanorna. Då blir en nationalbeväpning oundgängligt ödvändig. Men borde den icke dessförinnar örberedlas? Det är en fråga, hvilken viskola söka framdeles besvara, med blicken fästad på det schweiziska försvarssystemet; hvilket. så vidt vi förstå, är det enda som passar för våra svenska förhållanden. Riksdagsmannavalen. Borgareståndet. IA A sv 0 anNtrindaA nya talat

30 augusti 1859, sida 2

Thumbnail