Aftonbladet – 25 augusti 1859, sida 2

der under olyckliga förnållanden. Dessutom har jag skäl att önska, det ni måtte qvarhålla dessa unga män för några dagar, utan att göra dem någon skada. Jag har ett enskilt intresse i denna fordran, och följaktligen äfven ni.n Anföraren för christinos gaf sitt samtycke, ehuru med synbart missnöje; men der menskligketens röst icke skulle gjort sig hörd, segrade egennyttans. I stället således, att skicka bort dem för att skjutas, befallde Rodil en officer att föra dem i fängelse och se till att de blefve strängt bevakade. Den person, som hade bevisat sig ega nog välde öfver den spanske generalen för att kunna rädda sina landsmäns lif, var ingen annan än Helsman, som efter sin flykt från England, letat sig väg till krigsteatern. Såsom agent för sir John Sellem — hvilken tillsammans med andra bankirer och penningmäklare vid denna tid hade underhandlingar med drottningens regering angående ett lån — kom han till ett visst inflytande, hvilket han för en gång använde väl, ehuru han visserligen icke menade väl. Han tänkte draga nytta af fångarne, för de anslag han alltjemt hade mot-Harry Burgs-lif; Harold :och Hans vän hade fortsatt sin flykt under några timmar, innan de blefyo varse att Tom oc William Franklin saknades. De voro dem så högligen tillgifna, att de skulle velat återvända. ensamma för att söka upp. dem, om ej denv officer, som förde befället öfver truppen lyckats öfvertyga den om onödigheten af ett sådant steg. Han försäkrade dem att smugglarne kände hvarje pass. och hvarenda väg 1 trakten att andtfolket var fanatiskt tillgifvet konungens jak, och att det således, enligt hans sätt att änka, skulle vara föga att befara för deras äkerbet.