Aftonbladet – 20 augusti 1859, sida 3

Åh nej, svarade mannen, en pohtisk förbrytare; de skulle aldrig gjort sig besvär att skicka telegrafrapport för en vanlig tjuf. Jag hoppas, mina herrar, att detta ej måtte förorsaka er något obehapå gränsen i morgon. : Er kurir säger mig, att j ämnen fara i första, dagningen. Detta är verkligen vår afsigt. Då torde. det. kanske: vara bäst att jag tecknar på edra pass i afton. De resande lemnade honom dem utan tvekan, och värden lemnade rummet. Polistjenstemannen väntade i nedra våningen för att få visitera dem. ANDRA KAPITLET. Passen voro, så vidt det angick de resande sjelfva, fullkomligt tillförlitliga och klanderfria. Spanske ambassadörens och Ludvig Filips ministers visering undanröjde alla misstankar; men den. föregifne kurirens namn fanns olyckligtvis ej upptaget deri. Våra läsare känna redan den känsla af grannlagenhet, som hindrade de unga engelsmännen att begagna sig utaf lord Charles anbud att införa det. Värdshusvärden, som stod i polisens sold; fixerade poliskommissarien forskande, under det han genomläste papperen, och när denna vigtiga personlighet förklarat dem vara alldelessi sin ordning, uttryckte. hans: eget ansigte en hög grad af felslagen förboppning. Han sörjde icke så mycket öfver förlusten af den belöning af styrelsen, som han skulle erhållit, om ej allt hade varit rätt, som icke nu öfver så ypperliga gästers afresa, SFinnes det intet medel att qvarhålla dem? sade han. Kommissarie skakade på hufvudet. De äro unga och oerfarna, invände dep samvetslöse värden.