Aftonbladet – 18 augusti 1859, sida 3

Kits förtjusning låter lättare tänka sig än beskrifvas: Den var af det lugna slag, som talar om hjertats förnöjsamhet. Det mål han eftersträfvat var slutligen vunnit och med heder förtjenadt, ty om någonsin manligt allvar, heder och santing förtjenade framgång, så borde detta visserligen komma honom till del: Sedan Nancy således antagit hans :tillbud, tyckte hon sig icke längre hafva rättighet att leka med hans känslor och lofvade utsätta en dag för deras giftermål, så snart hon fått rådfråga miss Cheerly, 2 Re Kelf kom nu springande i trädgården för att säga Nancy, att den sjuka vaknat och hade frågat efter henne. De följdes åt till hennes. rum och meddelade henne denna underrättelse. Ett gladt leende upplyste hens nes bleka drag; hon drog den rodnande flickan intill sig och kysste henne flera gånger. Måtte ni blifva lycklig, Nancyl sade hon, så lycklig som jåg önskar och ni förtjenars. Kit, tillade hon, ni Har vunnit en skatt, som, ehuru anspråkslöst ert hem än må blifva, skall göra det rikt på kärlek och på denna ljufva lycka, förutan hvilken palatset är en öcken. Ack, min kära, goda miss,, svarade Nancy blygsamt, prisa mig icke, jag ber er, för hvad jåg icke förtjenar! Det var e under: gifvenhet som var ett exempel för mig — er själsstyrka som gaf mig mod.n s Jag skall tänka på er ofta, mycket ofte, min kära vän,, sade den unga damen, då ni är borta, och sakna ert glada leende; edra vänliga ord.n Huru! Ni vill väl icke. tänka. på attlemna oss ? inföll Kit hastigt. Det skulle knappt blifva ett hem utan er. sJag har redan -ålltför länge varit en börda för er, utropade. den faderlösa, unga flickan. Nej; icke så, miss... Jag har mycket att säga er, som ni ännu icke vet, och om jag nte trodde att det tröttade-er för mycket:: (Forts, följer.)