Jag skall lära dig, jagb mumlade bofven, som hört allt som passerat, från ett nästgränsande rum. Följ med mig till stallet. Ynglingen lydde. Han hade ej det minsta begrepp om motstånd. : Inte slå mig, herre, sade han. Nej., Kelf såg tviflande på honom. Nej, säger jag dig, upprepade kaptenen, .eburu du väl kunde hafva förtjent det. Men hvilket förstånd, tillade han, skulle -stå bi mot en qvinnas list? Jag vet endast. ett. medel, tillade han för sig sjelf. Detta enda medel lemna vi åt våra läsare att uttänka. Vid ankomsten till stallet, befallde ban fånen stiga upp på den höskulle, der han brus kade sofva. . Sedan hans befallning blifvit verkstäld; stängde ban luckan efter sig och tog bort stegen. s Kelf var en fånge. Se sån, utropade kaptenen med tt olycksbådande leende; låt dem nu vexla presenter om de kunnal (Forts.) ESR OG SNR NOA Å