Aftonbladet – 9 augusti 1859, sida 2

m-(m——HkH hr — UM MMM OMM — Det är inte mitt fel, svarade betjenten lakoniskt. Jag vet det, gamle tvärvigg! utropade grefven. Förlåt mig min otålighet. Har du fått reda på personen ? Mannen nickade jakande. Och sett honom ?, Han nickade åter. Nå väl? sade spanioren ifrigt. Det är kapten Helsmany såsom ni misstänkte, svarade Harris; hanbor vid rue de Bac, nummer 17. Han soft icke hemma den natt, då balen i Tuilerierna var. .Den uslingen, mumlade hansjberre; den bjertlöse uslingen! Fortfarn, tillade han, bry dig icke o..n, ifall jag :fbryter dig ibland. Han har två gånger låtit anmäla sig i Hötel de Courcie. Och träffat generalen ?, Nej. Än Adelaide? Icke ännu, svarade mannen. ,Han har skrifvit till henne, och hon har utsatt ett möte till klockan tre i dag. Grefven såg på sin klocka; den fattades jemt en halftimma i tre. Han log med en förnöjd min då han åter lade den i fickan. Och -hur fick du reda på allt detta? frågade Han. : Jag mutade portvakten vid hotellet att öppna hans bref, svarade Harris torrt. I krig som i kärlek är list tillåten. Der varett från en engelsk bankir, sir John Sellem. Det tycks, som om de spekulerade djerft i de spanska bankerna., Godtl utropade grefven med synbar förnöjelse; jag skall ruinera dem., Han befallde Harris afvakta Hans återkomst, gick skytidsamt ned på gården, steg upp i byrvagnen och tillsade kusken attköra till Hötel de Courocie,