Aftonbladet – 6 augusti 1859, sida 3

men för att visa att det också har någonting att bjuda sina gäster på, skjuter det fram på en klippa ett inbjudande lusthus. I fonden öppnar sig en utsigt öfver Sicklasjön, som är en fortsättning af Hammarby och hvarifrån man vidare genom Järlasjön hinner det smala näs, som skiljer dessa vatten från Baggensfjärden. , Båten lägger till nära en bygnad, som fordom varit ett nätt värdshus. Nu är trappan. som leder upp till verandan, förfallen och luckorna. tillskrufvade. Det skulle ännu kunna bli ett förtjusande sommarställe. För 20—30 år sedan: ställde södermalmsboerna sina lustfärder hitåt. Fioler, flöjter och -hornsatte luften i harmoniska vågor, glada ansigten och lekande ungdom: lifvade skogspartierna, båtar gledo fram så tätt som på en venetiansk kanal, bataljon och dubbla hörnor: slogos af öfvade kägelspelare, i värdshussalen eller på gräsmattan trådde man i dansen, lilla frukosten eller aftonrispen var framställd i alla vinklar och vrår. Så foro båtlasterna upprymda hem i solnedgången, som strör guld, eller i Augustimånskenet, som gjuter silfver öfver denna hänförande vattensträcka. : Från denna öde värdsbusbygnad leder en bro öfver sundet till Sickla-ön. Till höger om bron skjuter en udde ut i Järlasjön. Den kallas Nacka-näs. Höga lindar, sirliga björkar och allvarsamma ;alar pryda denna täcka udde. På dess högsta punkt står en rymlig stuga, som man nyss. gjort till ett schweitzeri. På enasidan en all med bord och bänkar, på den andra eh sakta sluttning och en liten slätt vid sjökanten. -Här slår jag mig ned och tar min andra kopp kafte, så-godt som bos någon i Stockholm. På sidan har jag Sicklasjön och Sickla-sundet, till böger löper en strandväg, Hvaröfver ett berg tornar upp sig tvärbrant, midtför mig ligger Järlasjön. Hvad skulle det tjena till att försöka beskrif-: va dessa berrliga scener. Jag har läst Walter Scott och. Cooper och andra mästare i naturbeskrifning, men har ändock blott ett dunkelt begrepp om Skottlands lochs och Nordame