Aftonbladet – 6 augusti 1859, sida 2

i städerna utse riksdagsmän, så följer deraf ovilkorligen, att det åligger magistraten att uti sina vallängder upptaga alla stadens borgare, yrkesidkare, hus och tomtegare samt jordinnehafvare, och att denna föreskrift icke kan medgifva någon annan begränsning än den, som betingas af möjligheten för magistraten att utfinna hvilka personer som tillhöra dessa valmanskategorier. : Huru -beter sig nu magistraten då den förfar likmätigt dessa stadganden. Läsaren skall böra och häpna. Stockholms magistrat anmodar kronouppbördsverket att taga fram de mantalslängder, som upprättades i November och December månader år 1857, införa alla der upptagna valberättigadgsuti röstlängden och tilldela en hvar ett röstetal -grundadt på den fattigskatt honom sedermera för. år 1858 påfördes.. Med stadens alla -röstberättigade förstår således magistraten. alla som voro röstberättigade då manr:alsskrifningenYförrättades om hösten 1857, d. v.s. mer än ett och ett halft år före den tid vallängderna blifvit upprättade. Har då Stockholms magistrat ingen utväg att komma stadens alla valberättigade något närmare på spåren? TLåtom oss se till. Att börja med. förrättades äfven förlider höst en mantalsSkrifning, som måste ha upptagit alla. dem som då voro valberättigade. Här funnos således officiella handlingar att tillgå, hvilka voro af ett helt år yngre datum än dem magistraten -behägat följa. Vidare har magistraten under sin egen vård någonting som kallas borgareboken, som upptager alla stadens borgare, och af hvilken välvise magistraten kunnat erfara hvilka personer som på denna grund förvärfvat valrätt ända intill sista dagen innan vallängderna föredragas till justering: Vidare är det magistraten som ut färdar fasta å alla hus och tömter i staden. och det kan således -omöjligen finnas någön. som bättre än magistraten sjelf måste känna hvilka som för närvarande äro egare af stadens fastigheter och hvilka som i denna egenskap ega valrätt utöfva. Än vidare meddelar handelsoch ekonomikollegium — som är en delegation eller afdelning af magistraten — tillstånd till idkande af flerfaldiga yrken, som till borgerliga näringar räknas, och vi kunna icke föreställa. oss. att-.denna myndighet kunnat uraktlåta att inkoräma med en uppgift på alla dem, som sedan sista mantalsskrifningen anmält sig vilja. .sådana borgerliga näringar utöfva, om en dylik uppgift blifvit af magistraten.infordrad. Hade magistraten behagat anlita: dessa och måhända ännu flera lika nära till hands liggande hjelpkällor, skulle han kunna sägas ha bjud:t till att ställa sig till åtlydnad föreskriften: att i vallängderna upptaga alla stadens röstberättigade invånare. Att bemödandet icke kunnat fullständigt lyckas och att fog till en och annan :anmärkning vid justeringen likväl kunnat förefinnas, ligger i sakens natur. Men man hade åtminstone undvikit -den absurditeten, att hela massor af valmän äro uteslutna ur de längder som skola, enligt vallagens uttryck.iga bud, upptaga alla röstberättigade, medan man i stället snart sagdt på hvarje sida möter namnen på personer, som för öfver år och dag sedan äro döda. Såsom ett litet exempel på hyarthän magistratens förfaringssätt leder vilja vi endast omförmäla förhållandet med en enda valmanskategori, nemligen stadens borgare. Vid efterseende i borgareboken finner man, att sedan hösttiden 1857 tillkommit inemot fyrahundrade nya borgare, af hvilka ingen enda finnes isröstängderna uppförd. Man döme af detta exempel, huru det kan förhålla sig. med valmanskåren i sin helhet och man ckall. finna hvad vår magistrat förstår med ordet alla. Vi veta ganska väl att magistraten hänvisar på ett annat stadgande i valordningen, som säger, att grunden för rösträttensutöfning är den fattigförsörjningsafgift; som påförts den valberättigade för nästföregående året. Alla som icke. vid .mantalsskrifningen -om hösten 1857 voro valberättigade, ha icke fått sig någon afgift påförd, menar magistraten, och tror sig dermed ba urskuldat och rättfärdigat sitt hufvudlösa beteende. Vi medgifva villigt, att magistraten illa motsvarat de valberättigades förtroende, då hon icke uteslöt ur förslaget ett stadgande, som kan tyckas stå i strid både med den allmänna föreskriften att alla röstberättigade skola i längderna upptagas och med grundlagens bestämmelser om hvilka som ega valrätt utöfva. Det var ji st till förekommarde af dylika. oegentligheter som man anmodade magistraten attJägga sista hand vid valordningens redaktion, något som man trodde vida lämpligare kunna ske inom en korporation af lagfarna män, än inom en stor, af partistrider splittrad menighet och med: ett ömröstnings sätt, som för hvarje votering fordrade fyra eller fem t:mmar... Icke heller hedrar det justitiedepartementet att. hafva. förbisett dylika oegentligheter. Att förebygga sådant hade varit vida nyttigare och-troligen vida: meröfverensstämmande med grundlagsstiftarnes -afsigter, än att gifva de valberättigade fingervisningar i afseende på de politiska grundsatser på hvilka valordningarne finge grundas eller icke grundas. ; Men: då det i alla händelser är omöjligt att en skenbar motsägelse i välordmingen kan fråntaga dem sin rösträtt, åt hvilken grundlagen tillerkänner sådan rätty så måste frågan huru rösterna skola beräknas förr eller. sednare komma till afgörande oeh en princip i-detta bänscende etableras, och magistraten hade följaktligen så gerna först som sist kunnat bestämma sinåsigt i det Länseendet. v