Aftonbladet – 5 augusti 1859, sida 2

Emedan han nyligen på ett lömskt sätt blef anfallen i London af några anhängare, som jag trör;till: den person; hvilken: gör anspråk på det gods ban innehar. Detta intyg kastade ett nytt ljus öfver saken, och polismästaren antecknade det; Mordförsöket emot en attache vid engelska ambassaden och en man af lord Charles Murrays rang väckte naturligtvis stor oro hos alla engelsmän i Paris, hvilka dagligen infunno sig i hotellet, för att inskrifva sina namn i visitboken till ett bevis på sitt deltagande. En ibland de uppmärksammaste var kapten Helsman: Dot var ej endast inom de högre kretsärne som harmen öfver detta brott Kändes och yttrades; samma känsla var lika liflig bland de lägre, hvilka hade för vana att besöka ett väl bekant kaffehus vid rue S:t Honore, som hölls af en engelsk qvinta vid namn Bradförd. Detta ställe var stundom äfven besökt utaf personer af högre rang, synnerligen jägare, men egentligen var det samlingsplatsen. för jokejer,betjenter och de. oräkneliga, egendomliga karakterer och äfventyrare, som lefva försygen och poliben veta endäst huru — i Paris: Till följd afderas kännedom om saken, och då de; på sitt sätt, nästan voro inblandade i affären, blefvo Tom och William Franklin, hvilka redan hittat vägen dit, ställets lejon; de måste berätta allt hvad de visstevoch. det var sannerligen icke mycket — för kaffehusets dagliga kunder. Här blefvo de bekanta med:en besynnerlig person vid namn Harris, som, då han fick höra att en af dem var från Alston Moor; envisades att få bjuda honom på ett. glas.. Det var hans födelsebygd; sade han, och det var föga tvifvel att icke hans påstående var sannt, ty han