Aftonbladet – 4 augusti 1859, sida 2

af Orleans för vid armen? frågade Harry Burg. ; Hans faster, madame Adelaide, svarade attachgen; om hon är sin familjs goda eller onda genius, skola följderna af hennes äregiriga planer intyga. Brodern och systern äro lika värdiga pupiller af sin fars älskarinna, madame de Genlis. Är det möjligt, utropade Harold, satt den qvinna, hvars skrifter voro min barndoms förtjusning, kunde vara. älskarinna åt den eländige Philippe Egalite? Gammalt nytt, min bästa sir, sade den unga lorden. Hvarenda menniska i Frankrike vet att detta var händelsen. Hvar kan ni hafva lefvat alla dessa åren? På landet, svarade Harold, helt oskyldigt. Ja, jag märker det, inföll den förre leende. z Så snart den kungliga familjen dragit sig undan; öppnades dörrarna till matsalarne, och ett uppträde följde nu, som trottsar all beskrifning. Embetsmän och mer utmärkta personer, som varit tvungna att infinna sig, lemnade Tuilerierna så skyndsamt som möjligt, och läto -den brokiga skaran efter behag knuffas och rycka till sig ett och annat af alla de goda saker hvarunder, borden dignade — aktiemånglare räckte fram sina-armar öfver damernas axlar, och begärde champagne, officerare och äfven gemena af nationalgardet trängde fram för att skaffa rum åt sina fruar och systrar, medan de, som ej stodo nära nog, att sjelfva kunna skaffa sig hvad de önskade, ropade åt sina lyckligare kamrater att hbjelpa dem. , Eg Hvilken oreda! anmärkte Harold. Äro vi verligen vid hofvet? Konungsligheten i maskrad); svarade hans vän,