Aftonbladet – 3 augusti 1859, sida 3

och oberoehde har han förblifvit sig lik — visserligen med många fel, härflytande från hans sydliga -hemland, ty han är sorglös och trög, stundom äfven grym; men laglydig och trofast. i Den karakter. ni tecknat liknar italienarens, sade Harry. Spanioren bar mindre poesi i sin natur, svarade Chateaubriand, men mera redlighet. Ni skall emellertid sjelf snart blifva i tillfälle att döma derom, isynnerbet om ni, efter så många af edra landsmäns exempel, går i spansk tjenst. Jag känner väl både Sarsfield och: ODonnell. De voro irländare, anmärkte den förre. Och ni? Jag är engelsman., Men de Burg är ett irländskt namn. Visserligen, de Burg,, svarade Harry, men jag heter rätt och slätt Burg och är af en familj från nordliga delen af England, samt utan några anspråk på den adliga partikeln De, hvilken utmärker ätten Clanricard och andra afkomlingar af Wilbelm Eröfrarens normandiska härförare. Vid denna förklaring vexlade grefve de Lilini färg. Hans blick hvilade några ögonblick på den talande .med dystert uttryck; men han log derpå och gick bort. Hans sätt var så besynneriigt, att den unga mannen kände sig både plågad och sårad deraf. Bry er ej om honom, sade poeten, med sänkt röst. Stackars Linini är icke alltid vid sina sihnens fulla bruk. Han är underkastäd sådana der anfall; fast som en klippa, i allt som rör -heder och vänskap, är han i allting annat nyckfull som-en ung flicka. Om en liten :stundskall han troligtvis komma tillbaka och åter börja samtalet med er, som om ingenting obehagligt hade inträffat. (Forts.)