Aftonbladet – 30 juli 1859, sida 2

en far och en broder. Du är alltför ädel att kunna. återtaga detta ord, eller förneka mig de företräden det medgifver, : Då Harold icke.ville skicka sitt bref med posten, kallade han in Tom, h.ilken var ifrigt sysselsatt satt packa in si herres saker. För första gången under salla dessa år fann Harold en skugga af missnöje i den trogne ynglingens ansigte, som han ganska naturligt tillskref hans motvilja att lemna: England. Sorgen gör oss visst sjelfviska; tänkte han. Hvarföre skulle jag draga detta redliga hjerta. från den förbindelse, som lifyit det kär? E ; Tomp, sade han; jag tar för afgjordt att du ämnar gå till generalens och säga dina vänner der.1 huset farväl? Ja, sir, svarade ynlingen; det låter jag icke skrämma mig ifrån. Rädda gossar vinna aldrig vackra flickor. Det har. varit en täflan på lif och död mellan mig och den der långa lakejen att vinna Nöras bjertas men jag segrade vid första anloppet. Och så skall du nog äfven göra vid det andra., inföll Harold; ; Vet icke det så noga, master Harold, svarade Tom. Ingen kan göra sig säker, ty det är emot lag och ordning, ser ni, sir. Då två hästar löpa ut på banan och den ena tages bort, så drifver den andra fram till målet efter behag.s — 5 SSE OR ? Men om vi nu tänka oss att du icke tages bort? i Huru ? : ; Jo, Tomp, fortfor hans; herre; jag har tänkt att det knappt skulle vara rätt att taga dig bort från Engiand, från ditt hem och den vackra Nora. Jag skall sakna dig mycket, ty du har varit mera som en vän än tjenare för mig, men. — ,Sakna mig I afbröt ynglingen; jag tror