reformer, och hade hans makt varit lika stor som --hans . nit, skulle han välmenande hafva omstörtat allt. Denne mån skulle: hafva varit blind; om han icke lyckats. upptäcka något ämne. tili förbättringar. Den förste -Simon Cob. snafvade emot var-stackars Jem;. Hvarföre hade man ioke skaffat honom någon plats? Förgäfves försäkrade föreståndaren honom -att gossen: var: en idiot; mr Cob: trodde inte på idioter — bara en ursäkt för lättja. Han genomdref sin vilja — den. enda-han någonsin lyckades utföra — och Kelf blef följaktligen öfverlemnad till:den many:som viredan beskrifvit under namn af Jasper Crouch. Då denne yngling -är ämnad: att spela en Vigligare rol i denna berättelse,hafva vi ansett lämpligt att föreställa honom för läsaren, genom att redogöra för hans föregående öden, De tillkommande få tala för sig sjelfva. Sedan Jem åter stängt grinden, som Jasper befallt, stod han enstund alldeles orörlig och såg-efter vagnen, somcrullade framåt allen; tilldegs7 hans ögon fylldes med tårar, Det: var ej plåga som framkallade dem; han var alltför van vid denna känsla — nej han erfor en rörelse, sådan som aldrig förr blifvit väckt-i-hans själ. c Han hade märkt huru Emma öch Nanc fattade hans husbondes ärm, för att förekomma vidare misshandling emot hönom, och hans första känsla hade -varit-en -outsäglig förvåning öfver att hågon -menniska kunde bry -sigomhuruvida han blef slagen eller ej. Det var den första skymt af välvilja och deltagande, som han någonsin erfarit af sina medmenniskor, och: då hans begrepp -lång-: samtfattade detta; kände den förmodade id, oten sitt hjerta klappa, en qväfvande känsla hotade att öfverväldiga honom och han fann endast genom tårar lindring. i a.