kännagifvande från Wien och. Paris, att di förestående fredskonferenserna komma att hål las i staden Zörick. Enligt en telegräfdepescl från Wien till Times skola. i denna veck: Frankrikes och Österrikes, ombud -baron v Boöurqueney och grefve Collöredö Wallsee sammanträda i nämnde stad, för att afslut: fredsfördraget, hvaruti Sardinien:skulle få del taga, medelst afgifvande af en tilläggsartikel ITALIEN. Mainzer Journal? meddelar texten. till d i Villafranca atslutade fredspreliminärerna Denna handling lyder som följer: Mellån H. Mit kejsaren af Österrike och H. M: fransmännens kejsare är öfverenskomnmiet som följer De båda suveränerna skola gynna bildandet af et: italienskt förbund. Detta. förbund skall stå under den helige fadern: presidium. r Kejsaren af Österrike afträder still fransmännen: kejsare sina rättigheter till Lombardiet, med uridan tag af fästningarne Mantua doch Peschiera, så att de österrikiska besittningarnes gräns, utgående från yt tersta räyonen af fåstningen Peschiera; sträcker sig rät linie längs efter Mincio, ända till La Grazie sam derifrån till Szarzarola och Lnzana. vid Po, hvarifrår Österrikes härvarande gränslinie förblifver oförändrad Fransmännens kejsare skall öfverlemna det afträdda området till konungen af Sardinien: Venedig skall -utgöra.en beståndsdel: af det italien ska förbundet, under detratt detsamma tillika för blifver under Österrikes krona. ö Storhertigen af Toscana och hertigen åf Moden: återvända till-sina stater, i det de låta utfärda er allmän amnesti. s De båda kejsarne skola förmå den helige fadern att i sina stater företaga oundgängliga reformer. Från ena sidan såväl som från den andra-beviljas fullständig och ovilkerlig amnesti åt alla de personer som under de senaste tilldragelserna blifvit kompro metterade i de-krigförande makternas områden. Skedt i Villafranca den 11 Juli 1859. . Uti en korrespöndens från Turin till ;Frankfurter Journal berättas följande: Knappt hade grefve Cavour, vid underrättelsen derom att ett vapenstillestånd skulle afslutas, ankommit till franska högqvarteret, förrän-han:begärde audiens hos kejsaren. Man lät honom länge Vänta på företräde. Då han ändtligen mottogs af kejsareti, börjades en mycket liflig strid: mellan. båda, hvilken ieke helt och hållet stannade inom det tillbörligas gränser. Då freden var beslutad, läto de båda kejsärne inbjuda konung Victor Emanuel att:komma och uniderskrifva fredsfördraget. Konungen lät länge vänta på sig, ty han var uppfylld af harm. Då slutligen österrikiske kejsarens adjutant ännu en gång inbjöd honom; beslöt han sig att följa honom, tog grefve Cavour under armen och: inträdde i salen, stödd på sin minister. Victor Emanuel bugade sig stillatigande för de båda kejsarne, fattade pennan och underskref fördraget, förnyade derefter sin bugning och lemnade rummet, utan att hafva talat ett ord: : ES Municipalitetet i Milano hade öfverlemnat följande adress till franske kejsaren; Sire! Med de lifligaste farhågor följde den befolkning, som vi hafva den äran att representera, edör SR armås segermarsch. : Den insåg och fräktade djupt de faror; för hvilka ni utsatte eder vid utförandet af de vapenbragder, Kvilka skola fylla en ny och ärorik sida i Frankrikes historia, och, likasom de vunnit vår .beundran, äfven skola-vinna vår tacksamhet. Landet,befriadt från främmande ok, skall visa sig värdigt den framtid, som E. M. beredt detsamma. I förening -med det tappra sardinska folket, under en väl ordnad-fri förvältning, skall Lombardiet afvakta det ögöbblick, som skall tillstädja. detsamma att ådagalägga sin tacksamhet för de stora offer, som dåt ädla Frankrike gjort för detsamma. Vår befolkning har genom förbundet erfarit, hura stor sympati ni hyser för vår nation. Om vigtiga politiska betänkligheter hafva hejdatloppet af edra segrar, så böjer den sig för edert beslut, ty-den har förtroende till den man, som förstå: t det-ädla uti Italiens sak och fäktat för densamma. Sire! E, M:ts ädelmodiga hjerta och djupa politiska blick äro för oss en säker. borgen, att Italien fortfarande skall blifva ett-föremål för edra omsorger, och föreningen af de båda. baneren på slagfälten skail blifva en pant för dem oupplösliga förbindelseri mellan de båda folken. Milaho den 14 Juli 1859. Belgigjäso, 3 z på Maår Enligt underrättelser från Florens hade storhertigdömet Toscana, sedan underrättelsen om fredsslutet ingått, antagit ett vida mera krigiskt utseende än förut, då kriget som hetast fortfor. Krigsministern P. de Cavero tillkännagaf den 15 dennes, att värfningen af uttjenade. soldater fortsättes i vidgad skala. Hufvudstaden hade numera ne ens fullkomigt krigisk prägel. . Truppafdelningar ankomno och afmarscherade. fullt rustade, under rumslag och fältmusik. — Frivilliga började iter tillströmma från de andra-italienska staerna. . Den nya lagen om nationalgardenås bildande oftentliggjordes den 15 dennes och skulle på inrikesministerna befallning genast pringas till verkställighet, Utom andliga, dor nare, polisprefekter och; dylika istatens tjenst varande personer, skola medborgare af alla slasser, från 21 till 50-års ålder, deltaga uti lenna nya nationalbeväpning. Inrikesministern rade den: 15 dennes till -prefekterna utfärdat öljande scirkulär : Toscanas sändebud uti Turin skrifver till toscanka regeringen: FT IR få så Om Toscanå förstår att upprätthålla sin goda och anna italienska anda, så är det städse herre öfver itt öde. Om det uti.italiensk anda förfogar. öfver ig sjelft, så skall det i ganska hög grad bidraga ill appfyllandet. af Italiens skickelsen; Efter—detta neddelande äro för mig endast få ord att tillägga. 4å landet förbereda -sig ätt uttala sin italienska önkan med värdighet och fasthet. Regeringen skalli ag, såsom ålltid, Visa sig omständigheterna vixen. Den skall erbjuda landets nationalvilja tillfälle att å ordnadt sätt gifva sig tillkänna, och den skall ekämpa oordningen, från hvilket håll hön an må omma, emedan hon är fiende till alla goda tankär amt alla högsinta och förnuftiga öfverläggningar, ch emedan hon -dödar ett folks lifskrafter samt ver ar att händelserna utfalla till folkets skada. Regeingen räknar på att lökälmyndigheterna icke svika Br SIN TI VAN rf