Piacenzas befölkning på hytt, tillkännagifvit Jsitt oryggliga beslut att förblifvaförenadt med Piemont. :Den 15. dennes: hade:en roräknelig folkmassa saml t sig utanför intendentens palåts och dervid med stormande Iefverop för konung Victor Emanuel gifvit sina fortfarande sympatier för Sardinien tillkänna.-; Då intendenten,-tackade för denna -manifestation, ropade folket. till. honom: Framför till-konungen att vi för alltid vilja sluta oss till Sardinien ! Dagen derpå underskrefs af folket en högtidlig förklaring, att undertecknarne af. fri: vilja och: böjelse slutit sig till Piemont-och endast: med våld kunde lösslitas derifrån. Uti, Genua. förbereddes en stor bankett och en. adress. till den återvändande franska armåen. Kossuth och Klapka hafva låtit genom en annan ungrare i tyska tidningar förklara, att de ej utfärdat den proklamation, som varit offentliggjord med. deras namn. : I sett bref från Turin till Köln. Zeit, heter det vidare om Kossuth, att han rest till Aixles-Bains för att möta gin fru och med henne begifvit sig. till Geneve, der ban någon tid tänker uppehålla -sig.Agitatorn hade: icke visat:sig så beredvillig sommaän-i det kejserligahögqvarteret önskat: Kejsar Napoleon hade önskat, att Kossäth gensst skulle försöka uppviggla sitt land samt genom -proklamationer: och andra åtgärder bringa det i beväpnad resning... Menungerska emigrationen förklaradevatt: den: ville handla först omv Frankrike genom försändning af hjelpträpper öfver dett dalmatiska kusten gjorde: gemensam sak med Ungern I detta fall ville-den -svara för hela landets resning, men utan:.en sådan borgen kunde emigranterna ingenting göra: De kunde-icke åtaga sig. ansvaret för att deras land blefve utsatt för faran att begagnas blött till en diversion, för att sedan lemnas i sticket uti det afgörande ögonblicket. — I ett bref från Turin af! den 20 dennes till Kölnische Zeitung heter det: ?Från kardinska lägret berättas, att genikåren redan är sysselsatt med fästningsplaner och -man torde icke sky de enormaste kostnader för att från Ionato. till Montechiaro; :och-Castigliene uppföra vidsträgkta fästninrgsverk; Töscanska divisionen: Kar anträdt sin återmarscH till Toscana, som varit alldeles utblottadt på trupper. Första piemontesiska divisionen under Durando skulle den 15 aftåga till Milano, der den väntades den 20:des Brigaden Savoyen väntades till Turin till. den 28:de,, Mac Mahons kår bade den -15:de marscherat. genom Brescia. Sedan general. della Marmora blifvit kallad till Turin, hade general Fanti blifvit utnämne till sardinska armens öfverbefälhafvare, Afskedandet af soldater had redan börjat. . Från Neapel berättas, att. 1500 man. af regeringens trupper, börande till de s.k, sehweizerregementena, vägrat längre göra tjenst, sedan man beröfvat regementena den schweiziska fanan. Dessa 1500 man, jemte de 500 som deltogo i upploppet, hade blifvit inskeppade för att att afföras till Genua samt derifrån begifva sig. till. hemorten. Konungen hade låtit iNeapel sarmandraga en truppstyrka af 30,000 man af aHa vapen, till en stor del bestående af närbelägna fästningars garnisoner. Orsaken till denna militärsammandragning var ej bekant, —. Från Bologna skrifv.s till Independance Belge,, att markis Pepok meddelat provisoriska regeringen:i legationerna den försäkran. att-Kejsaren betraktar franska armåns. rol uti lislien såsom slutad, och att, vid reglerandet af halföns framtida skick, största möjliga afseende kommer att görås på befolkningens önskan. . Frankrike . skall afhålla sig trån all inblandning. i dessa länders regeringstörhålJariden öch skydda befolkningens fria tillkännagifvande af sina önskningar. : Municipalrådet uti Florenzhade den 20 dennes enhälligt beslutat ätt såsom uttryck at folkets .önskningar. tillkännagifva ,; att .Toscana måtte såsom italienskt konungarike annexeras under Victor Emanuels spira, eller att det, i händelse denna annexation af högre politiska skäl skulle vara overkställbar, måtte få till regent en prins af. huset Savoyen. nä RYSSDAND: oieTen En korrespondent: från Petersburg försäkrar, att kort före fredenen: öfveyenskommelse rörande grundvalen för en fredsbemedling skall blifvit träffad mellan Ryssland-och Preussen. samt.att till följd:deraf en -koalition -mellar Ryssland, England och Preussen, med sist nämnde land i s etsen, skulle varit så god som uppgjord. Kndaviålet med.denna genom freden ajournerade, men icke åsidolagda-koalition--skulle: ha varit att:en gång föralla:omintetgöra Frankrikes anspråk ätt egenmäktigt upptaga och likasom diktatoriskt Tösa europeiska frågor... Detta anser korrespondenten hafva varit. den förnämsta bevekelsegrunden för Napoleon att afsluta fred. : FÖPURKIBTSS 505 rönte Från Konstantinopel. förmäles den A3-dennes, att sultanen--afstått från sin tillämnade resa still-Egypten, i-anseendö till-de stora dermed förenade kostnaderna ochden ännustörr I oristen på mynt i skattkammaren. Han före-Å ager i stället en utflygt tilll Dardanellerna. d OSTINDIEN. fl Enligt underrättelser från Bombay af den 3 Juni fortforo oroligheterna i trakten at tewah och Dschubbelpore. Rebellerna af: kuro--kommunikationerna: Rebellhöfdinger 3ullie hade dock blifvit slagen af major avin SR gen DN ekt fd bs l NK TT RA on op ht RA AA UTAN FR pare AFA nr JL SN AN) be JP ng Pn Sn nt JA föras Fen far Belo Fep fur TE SRS RN