Aftonbladet – 28 juli 1859, sida 2

pändringar, varda före: nästföljandesri I som allmän lag till efterrättelse uwtf: A Då-detta icke var skedt intill. 1844 års : ts: Idag, anhöllo rikets då församlade ständer iuyo. fåledes för tredje gången, att K. M:t måtte ju förr desto hellre utfärda allmänna författningar i förevarande ämne. . Så mycken möda, så stor ibärdighet, så lång Tid fordrades för att framtvinga den bandtyerksordning, för hvilken man nu vill frånkänna ris ketsständer. äran, istället för. att nöja sig med att: tillerkänna . konungamakten .den för Jbenne i.alla fall tillräckligt minnesvärda förtjensten af att hafva. vid. de gamla förslagens omarbetande i flera afseenden tillämpat en senare tids mera: framskridna -åsigter och särskilt den odödliga att :hafva medgifvit sjelfförsörjningsrätten. Qvinno-arjsrättens fullständigande är ännu en åtgärd, somoman utan något-skäl tillskrif. ver konungamiakten.:Den likacarfsrätten för broder och syster var: erkändvi lagkomitens år 1832 tryckta förslag, äfvensom lika arfsrätten i stad och på landet; och vid 1840— 1841 årens riksdag. gillade rikets-ständer densamma. De förklarade: Rikets: ständer inse ej fågon giltig orsak-hvarföre man skulle åsidosätta den klara och ovedersägliga rättvisan af en jemnlik egendöomsfördelningmellan barn, somy-med lika anspråk på föräldrars--kärlek -och omvårdnad, också måtte vara lika? berättigade til: deras förmögenhet, då dengår i aff, eller hvarföre man skulle låta barnens rätt ankomma på den fillfälligheten, huruvida fadern bosatt sig inom eller utom stadsporten, nedlagt sin förmögenhet på det ena-eller andra stället, insått i det ena-eller afdra ståndet, med mera dylikt; ocHde aflätö i enlighet med dessa åsigter, den 10 Oktober 1840, förslag till ändringar i giftermålsoch ärfdäbalkarna. Carl Johan vägrade sin sanktion-å dessa-ändringar, hvilka likväl ånyo kommo å -bane vid påföljande riksmöte: Litet KVar, som deltagit i 1844 års riksdagsarbeten eller som följt dess händelser med uppmärksamhet. minnes väl huru våldsamtmotstånd. de at ofrälse stånden beslutade förändringarne rönte chos detVälbornaä ståndet, hvars ledamöter nästan all hade omedelbar nyttaaf den olika arfstättens fortfarande bestånd. För allom vår Konungens tvekan att sanktionera ständernas beslut välbekant; och huru samvetsgrannt han undvek att -utöfva något inflytande på fidderskäpet och-adelnå beslut: Det berättades allmänt, att då excellensen grefve Björnstjerna uppvaktade konungen för att tillkännagifva, att derest. det vore konun:gens afsigt att göra qvinnans lika arfsrätt till någonting jemförligt med hvad mani England kallar en kabinettsfråga, så önskäde excellensen veta det för att rätta sitt handlingssätt såsom riksdagsman derefter, enär han ansåge sig af sin förtroendebefattning. hindrad att votera mot regeringen; så hade H. M:t derpå gifvit ett sådant svar, att der parlas mentariskt sämvetsgranne grefven sedermera röstade emot reformen. Likaledes berättades då, att det Var statsrådet baron Nordenfalks energi. som upprätthöll konungens ännu i sista minuten vacklande beslut att sanktionera rikets ständers ånyo fattade beslut om upphäfvande af olikheten uti giftorätt ocharfsrätt för man och qvinnä: Hedern af skolväsendets ryckande ur slentrianens sömn: tillkommer åtskilliga för detta ämne lifligt intresserade män, Nya Elementarskolan, 1843 års skölrevision, rikets ständer samt i sista rummet konungamakten genom statsrådet Silfverstolpe. I skrifvelse af den 15 Februari-1845 framställde rikets ständer sin önskan om em sådan förändring af elementarläroverket, att dittills? vararide apologistoch lärdomsskola samt gymnasium måtte komma att utgöra en, enda, fullständigt sammanhängande skola med tvenne bildningslinier; att ämnesläsning måtte anbefallas hvad lärarne anginge och jemväl tillåtas för-lärjungarne, dåvreforus och lärarne vid läroverket derom vore ense; således att den-nya skolmetoden måtte komma till användande. Ian? ledning af denna ständernas skrifvelse, mot hvilken presteståndet. afgaf...sin särskilta reservation, -utarbetade statsrådet Silfverstolpe med biträde af några erfarna män det förslag till ny organisation af elemehtarläroverken; bvilket Kongl. Maj:t framlade för ständerna vid början af 1847 års riksdag, och. hvilket dessa då, gillade. Att denna .vigtiga sak sedermera så föga gått framåt, eller intill 1858 snarare-gått tillbaka, har.ej varit.ständernas fel. Bränvinslagstiftningens. ordnande, — ja, pröpositionen angående nya grunder för rättigheten att tillverka bränvin samt beskattningen derför utgick från Stockholms slott den 9 November 1853, en dag mera värd att ihågkommas än deny dåsen eller annan lysande slagtning vi mmits. Man kan således: på formella skäl säga, att reformen i bränvinslagstiftningen utgick från--könung Ostar, men glömmas bör ej att äfven denna dock sattes i gång af andra krafter. Kongl. Maj:t åberopade såsom en anledning för si skrifvelse till rikets! ständer? den tänkande delens af svenska foket otvetydigt uttalade önskann, och det var pressen som hade ej blott uttryckt, utan äfven genom flitiga bearbethingar kallat till lif denna önskan, Det vår tidningarnes yrkande, stödda på framställningar och beräkningar af. professor -Huss--och öfverstej. Hagelstam,. som gjorde hela allmänheten -och samtliga rikets ständer så ifriga för bränvinsreformen, att det endast var f grannlagenhe mot en. på förband tillkänn ven afsigt som le afhöllo sg från. att göra reformen utan konungamaktens ivitiativ. Ert par r.ksdagar förut hade konuneer : sit Dronosition om Yle gt rt ER Få! kn LR RR FM DO RR Hr mm rn RA