Aftonbladet – 28 juli 1859, sida 2

tal.snågon uppmärksa het, hade lyssnat til I hvarje ord. , Ja, hvem kan förklara de: , svarade Emma såvida det ej är för att !irå Oss att var: nöjda med den lott försynen tilldelat oss. nJas så måste det varan, sade Nancy efte; en liten stunds tankfullhet. Hur god och förståndig ni är!-Jag skulle aldrig hafva funnit skälet, och ni har.nu uttänkt det inom ett ögonbliek, K z De hade nu. bunnit fram till Blackheath, och deras ledsagare gaf hästen ctt slag af piskan, samt vek af åt Charlton. År detta Deptford? frågade Emma, som föga anade att de redan voro ett godt stycke förbi, detta ställe. Nej miss,, svarade kusken, men vi äro snart der. ta — Stackars Rebeckal sade den varmhjertade flickan; som under sin oro för den gamla tjenarinnah alldeles hade glömt hennes hycklande uppförande. Jag hoppas vi skola finna henne bättre. Jag vill önska det, missy ae Det var en grufligt lång väg för henne att gå, så gammal som hon är; men henneg längtan att återse sin syster höll väl krafs. terna uppe.n : Ja visst var vägen SE upprede mannen, på samma enfaldiga, enkla sätt han förut antegit. Det var just detta som lade henne på sjuksängen, sade doktorn. .Er hustru blef väl bra förvånad att se nenne efter så många års skilsmessan, sade Nancy, och bra. glad. dessutom., : Åb, aldeles -grufligt. glad! utropade den samle skurken uch qväfde med svårighet ett vånlöje . Vid tanken på hur slugt han lockat) lem isnaran och lyckats utför: :!e instruk-: ioner han erhållit. Hvarker hustru min): ller jag äro lärdt folk,, tillade han, men vil.